Samtidigt som jag packade för min kanalfärd: regnställ, aftonklänning, kalasbyxor och linnebyxor, funderade jag på om även en liten tekanna eller åtminstone en rejäl tekopp borde finnas med i packningen.
Jag avstod, mest för att inte framstå som säsongens mest excentriska passagerare. Tyvärr ångrade jag så fort jag såg teutbudet (yellow label och smaksatta fruktteer) och koppen (samma som för kaffedrickaren).

I Trosa smet jag in i mataffären och skaffade det ulimata påsteet: grönt så att det fungerar med det halvvarma vattnet som återfinns i termosar, ekologiskt för samvetet och med rejäl chaikryddning för att dölja eventuella kaffetoner från en termos som någon gång innehållit kaffe.

Och mycket mer diskret än att fiska upp en tekanna ur byxfickan varje gång det vankas fika.