Det började med en kaka till min make David. Han kläckte idéen med ”schackrutor pÃ¥ riktigt”, alltsÃ¥ sÃ¥dana med 64 rutor. En utmärkt idé, klart jag skulle baka dem till honom!

Så jag började göra degar och var extra noga med konsistensen så att inte degarna skulle bli för smuliga eller kladdiga.

Några tips på vägen till er andra: gör inte två degar och blanda ner kakao i den ena. Det blir ojämnt och den bruna degen blir fastare än den ljusa. Gör istället två degar och ersätt lite av mjölet med kakao i den bruna.

Ytterligare ett trick är att låta mördegen vila länge i kylen och sedan skära ut stavar snarare än att försöka rulla ut jämnlånga korvar. Och att jobba med linjal.

Och det var väl när jag stod där med linjalen och skar på milimetern, som det hände. Plötsligt var det inte Davids kakor längre, utan Daniels. Han konditorn som gjorde kronprinsessparets bröllopsdessert, ni vet. På sin blogg lägger han ut den ena rätten tjusigare än den andra och när jag stod där med linjal så insåg jag att kakan behövde dedikeras till herr Roos.

Kakan byggde vidare. När jag väl hade alla perfekt tillskurna små kuber var det enkelt att foga samman dem till en schackbrädeskloss.

Och så in i kylen igen och sen skäras i knappt centimetertjocka skivor.

Var det någon som började undra över recept? Mrff! Nå, in på Tasteline så finns mina schackrutor här.

Daniel, den här är till dig! De ligger i frysen och väntar om du och Linda (eller kocklandslaget) vill komma förbi Kållandsö på en kopp kaffe. Men har ni inte dykt upp före november så äter vi upp dem själva.