Men hu så hemskt där inne satt
blott hattifnatt vid hattifnatt
de luktade av åskan bränt
de är elektriska som känt
Borde man inte göra ett hattifnattrecept? Något som ligger väldigt trångt i en båtlik form och som kräver oändliga mängder elektrisitet för att tillagas. Troligtvis något vegetariskt med tanke på att hattifnattar växer ur frön i jorden. Kanske en stor mängd vita auberginer? Kanske borde man göra ett helt mumintema. Oh, ljuva sommartankar.
I ryggsäcken trängs åtta glasflaskor 100%-ig granatäpplejuice och åtta tetrapak av Fontanas tomatjuice. Det vankas fruktgazpacho och kanske även lite ryggmuskler.
Plötsligt börjar jag ångra att jag köpte SJs allra billigaste biljett utan sittplatsreservation.
– Jag förstÃ¥r att tant har bokat den här platsen, men nu rÃ¥kar det vara som sÃ¥ att jag släpar runt pÃ¥ en mindre fruktodling, sÃ¥ tant kanske kan sitta nÃ¥gon annanstans? Ã…tminstone till Skövde.
Jag har precis avslutat en middag som var så god att jag fortsätta att äta långt efter det att jag blivit mätt. På bordet stod polska pierogi, skirat smör, tärnat sidfläsk och en sallad med ruccola, vinteräpplen, morot och grovhackad mandel. Till skillnad från jag vad jag hade föreställt mig, är pierogi lövtunna degknyten med kryddigt innehåll kokta i vatten. Fullkomligt delikat! Jag har Mareks polska mor och Johannas fingerfärdighet och tålamod att tacka för den här måltiden.
Och eftersom Johanna är en utmärkt illustratör har hon förstås gjort en illustration på hur det hela går till. Dessutom finns det ett recept på pierogi på hennes blogg.
Jag har en hemlig agenda, så hemlig den nu blir när man skriver om den på bloggen. Nästa år ska bli kanadagåsens år och vi ska äta upp så stora delar av landets kanadagåsbestånd, färserade på lyxkrogar såväl som hemmagrillade som flintasteksalternativ. Sommaren 2008 kommer varken parkgräsmattor eller sandstränder vara nerbajsade eller ockuperade av skräniga fåglar. Snarare kommer de fly för sina liv när människor kastar dem hungriga blickar.
Jag trodde att jag var en bit på väg när jag fick ett mail av en läsare. Hon hade fått fatt i en kanadagås, flådd och färdig att tillagas. Allt jag behövde göra var att bistå med ett recept. Vi förde lite diskussion kring hur länge viltfåglar ska hänga och hur gammal den kunde tänkas vara. Ska man äta kanadagås så ska det vara ett ungdjur, och de skyddas ofta väl av de äldre gässen.
Slutligen fick hon ett recept på helstekt gås med ljuva tillbehör som rödkål och gräddsås som jag själv haft goda upplevelser av, samt ett önskemål om avrapportering när gåsen var uppäten.
Idag fick jag svar:
Nu har jag ätit upp kanadagåsen som du gav mig receptet på.
Hur smakade den då?
Njao sådär. Såsen och rödkålen (och bourgogne) gjorde det enklare att få ner den.
Om du får frågan en gång till kan du tipsa på att endast tillaga filéerna.
Kommer nog att äta det igen om jag fÃ¥r chansen…
Nej, jag brukar inte avslöja vilken sorts mat jag lagar, än mindre skriva ner recept, men nu är det sommar och tid samt bär finns i överflöd.
Mangopaj med rödavinbär
Mangofrukterna i vardagsrummet pockade på min uppmärksamhet genom att släppa ifrån sig tydliga doftsignaler av mognad. Jag kände mig lat och valde mellan en smulpaj och en fruktsallad, oavsett behövde mangon en syrlig kompanjon och vinbärsbuskarna behövde plockas.
Smuldegen
150 g smör
2 dl vetemjöl
3 dl havregryn
1 dl farinsocker
75 g mandelmassa
Fyllning
2 mogna mangos
1 liter röda vinbär
1. Smuldegen: Jag ställer alltid fram ett paket smör på morgonen i förhoppningen att jag ska baka något under dagen. Alltså rör jag ihop rumsvarmt smör med mjöl, gryn och socker. Mandelmassan grovriver jag och blandar ner. Kanske åker lite citronskal ner också. Sätt ugnen på 175 grader.
2. Fyllning: Skala mangon och skär loss köttet från kärnan. Rensa och repa rödavinbären. Lägg frukt och bär i botten av en pajform med ca 20 cm i diameter.
3. Fördela smuldegen över och grädda i nedre delen av ugnen i 45 min. Strålande att äta med glass, vaniljsås eller bara värmas upp på nytt och ätas med sked direkt ur formen.
Så här i rabarbertider vill jag uppmana till idel plockning och konsumtion av denna rot som förr användes som avföringsmedel (enligt Gastronomisk Uppslagsbok). Detta är inte en receptblogg, men ibland gör jag undantag. Smeten går ruggigt fort att röra ihop med en träslev och hälls sedan ut i en långpanna. Det pilliga är att placera ut rabarbern. Sen är det bara att börja spela tre-i-rad med jordgubbarna. Just det, kakan på bilden har inte varit på ugnsbesök än.
Tre-i-rad kaka
200 g smör
0,5 l socker
1 dl ljust muscovadoråsocker
4 st ägg
6 dl vetemjöl
1 tsk vaniljsocker
300 g rabarber
250 g jordgubbar
Värm ugnen till 175°. Lägg tvÃ¥ bakplÃ¥tspapper omlott i en lÃ¥ngpanna (ca 30×40 cm). Lägg fettet i en vispskÃ¥l och smält det pÃ¥ svag värme i mikron. Rör ner socker, ägg, mjöl och vaniljsocker med en slev eller en elvisp pÃ¥ svag värme till en slät smet. Häll den i lÃ¥ngpannan.
Skär ändarna av och skala rabarbern. Skär den på längden fjärdedelar. Lägg ut rabarbern i ett rutmönster på smeten och fyll hälften av rutorna med jordgubbshalvor.
Grädda i mitten av ugnen ca 30 minuter. Kakan ska fortfarande vara kladdig när den är klar. Drag kakan ur pannan med hjälp av bakplåtspappret och stjälp över långpannan och låt svalna. Skär kakan i bitar.
På tisdag ska det fotograferas tårtor och eftersom hela veckan har gått åt till tv-inspelning har det inte funnit mycket tid över till tårttankar. Men nu sitter jag här och slår i min receptsamling. Klart jag ska laga Phyllis favorittårta, Gâteau d´Hélène, men receptet är med amerikanska mått och måste översättas. Så här ungefär:
1/4 kopp är 0,375 dl och det blir otympligt, men delar man det med 15 ml (alltså en msk) får jag 2,5. Och 2,5 matskedar känns som ett acceptabelt mått. Och så vidare med nästa ingrediens. Pust! Jag tycker synd om översättare till kokböcker.
Och på förekommen anledning: om man istället vill omvandla 1/4 cup så blir det ca 0,6 dl vilket blir 4 msk.
Foto: Ã…sa Dahlgren
Det är januari månad och hela Tasteline är tapetserad med smalmat. Ledorden heter sunt, hälsosamt och smalt och vi lovar att hålla våra läsare i handen så att de kan infria sina nyårslöften om viktnedgång och träningsstart. Till slut tröttnar jag på synonymer till smalt (magert, slankt, lätt, nyttigt etc.) och blir omotiverat glad över ett läsarrecept med namnet bearnaise-risotto som innehåller:
2 dl ris
150 g bacon
1 pkt bearnaisesås
2 dl gröna ärtor
riven ost
Precis som alla mattidningar får vi fler samtal från läsare än vanligt under juletid. I dag vill en kvinna bjuda på fasan till nyår. Utmärkt tyckte jag och kom genast att tänka på Two fat ladies fasanterrine med inlagda valnötter. Åh, Svt, kan inte ni sända världens bästa matlagningsprogram med mina två favoritdamer i repris under 2007. Då lovar jag att börja titta på tv igen.
”Grab that crab Clarissa
Ni har väl inte missat mina julgodisrecept i SvDs vinterfestbilaga? Annars finns en evinnerlig variant på Tasteline.
Jag ”bakade betan med choklad” i radio i fredags. Här kommer receptet som är en variant pÃ¥ mitt gamla recept frÃ¥n ICA-Kuriren som sÃ¥ oerhört tjusigt fotograferades avÃ…sa Dahlgren
2, 5 dl rivna rödbetor
150 g choklad, mörk
75 g smör
1 ägg
2 dl socker
1 1/2 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
1/2 tsk vaniljsocker
1/2 tsk salt
1-2 tsk garam masala
1 äggvita
drygt 2 dl florsocker
svart hushållsfärg
lakritsströssel
Baka betorna i ugnen tills de mjuknar, skala och riv fint. Hacka choklad och smält den tillsammans med smör i ett vattenbad på svag värme. Vispa ägg och socker pösigt. Vispa ner chokladblandningen. Rör ner rödbetorna. Blanda mjöl, bakpulver, vaniljsocker, salt och garam masala. Häll ner mjölblandningen i smeten.
Ställ ut muffinsformar i en långpanna och fyll dem till hälften med smet. Grädda i 225° i 10 minuter, så att muffinsen fortfarande är lite kletiga i mitten. Låt svalna.
Glasyr: Vispa upp äggvita. Sikta i florsockret genom en sil och rör till en jämn smet som ger en fast glasyr. Blanda i färgämne till lagom nyans. Lägg en matsked glasyr på varje muffins. När glasyren stelnat lite kan muffinsen doppas i lakritsströssel.
En del av mit jobb är att korta ner recept. Inga ingredienser ska ha bestämd form: äpplena blir äpplen. Onödiga upprepningar stryks, långa ord byts ut mot kortare synonymer.
Värst är det när jag vet att receptet bara har ett visst antal tecken långt och varje bokstav mindre är ett steg mot målet. Idag har jag motsatt problem, jag har för korta recept. 330 tecken ska bli 500 och det är rena njutningen att få lov att förklara lite extra ingående och avsluta med ett tips.
Trots att sommaren fortfarande går på halvfart längtar jag till Halloween. Jag går och tänker på marsipanfingrar med blodröda naglar, plastspindlar utplacerade i lägenheten, pumpalyktor som brinner på balkongen och bål med avhuggna händer i.
Frysta-händer-i-bål-idén fick jag först gången från en amerikansk spiderman-tidning på tidigt 80-tal. Det hela slutade med en något arg mamma som undrade varför hennes skinnhandske var genomvåt? Tidningen hade inte varit helt tydlig i vilken sorts handske man ska använda (rätt svar är en silikonhandske).
Mina fantasier om Halloween blir inte mindre av att Tasteline har stora Halloweenspecialer och det är från en av dem som bilden är hämtad.
Här plockar mina föräldra fläder medan jag håller i kameran
Om den här värmen håller i sig är det inte lång tid kvar innan flädern blommat ut. För alla er som ännu inte hunnit massakrera närmsta fläderbuske med en sax kommer nu en påminnelse. Ut och plocka! Flädersaft är jätteenkel att göra och ännu enklare att dricka.
Fläderblomssaft
20 blomklasar
2 citroner
2 kg socker
80 g vinsyra
1 ½ liter kokande vatten
Rensa bort smådjur och blad från blomklasarna. Skala av den gula del av skalet från tvättade citroner. Häll samtliga ingredienser i en ren spann och avsluta med kokande vatten. Rör om tills allt socker löst sig och ställ svalt i en vecka. Sila och häll i små plastburkar eller 0,5 l petflaskor och frys in.
Att saft är gott har jag redan konstaterat, men det som ständigt tränger sig in i mina dagdrömmar är tanken på en jordkällare fylld med fläderchampagne. Att sitta i källarens svalka och dricka lagrad fläderchampagne. Tänk er dofterna! För att öka chanserna att någon ska ge mig en källare fylld av champagne (valfri sort egentligen) publicerar jag några läsarrecept från GP.
Fläderchampagne
2 mycket stora fullt utslagna fläderblomsklasar
1 citron
2 msk äppelcidervinäger
4,5 liter vatten
8 dl strösocker
Pressa citronen, skär skalet i fyra bitar, lägg i en kruka. Sätt till alla övriga ingredienser, observera att blommorna inte skall sköljas. Rör om då och då och låt det hela stå med en handduk över i ca 1 dygn. Sila och häll upp på rena flaskor, fyll inte ända upp, trycket blir stort efter några dagar. Skruva åt korkarna ordentligt. Ställ på sval plats, gärna i en tät låda och med handduk över, om någon flaska skulle explodera. Låt stå minst 3 veckor. Servera väl avkyld.
Ulla-Britt Widegren
”Fläderblomschampagne”
12 fläderblomsklasar
7 hg socker
1 citron
2 msk vitvinsvinäger
4½ l vatten
Tvätta citronen väl. Strimla citronskalet och pressa ur saften, lägg blomklasarna i en stor bunke tillsammans med citronskal och saft. Tillsätt socker, vinäger och vatten. Rör om tills sockret smält. Låt stå ett dygn. Sila vätskan och fyll upp på flaskor med SKRUVKORK. Tillslut dem väl och låt stå i 14 dagar. Sparas max 3 veckor.
Laila Elgh
I onsdags skrev jag om mitt favoritrecept från Allt om Mat. Ett recept som för närvarande inte tycks ligga ute på webben någonstans, tills nu.
Vita harens chokladsås publicerades första gången i Allt om Mat på tidigt 70-tal. Jag vill passa på att prisa Astrid Abrahamsson för att hon såg till att svenska folket fick ta del av denna receptskatt.
Vita harens chokladsås
6 1/2 dl strösocker
2 1/2 dl mjölk
2 1/2 dl vispgrädde
100 g smör
1/2 krm salt
2 dl kakao (75 g)
1/2 tsk vaniljsocker
Gör så här:
1. Blanda socker, mjölk, grädde, smör och salt i din största kastrull (minst 2 l).
2. Sjud sakta utan lock 1 timme tills det blir en tjock och ljust gyllene smet. Rör då och då så att det inte bränner vid eller kokar över.
3. Lyft kastrullen från värmen. Sikta ner kakaon och vispa såsen med elvis i 5 min. Blanda ner vaniljsockret.
4. Ät minst två stora skedar sås på raken. Häll upp såsen i små förpackningar och frys in. Vita Harens är nämnligen minst lika god att äta fryst som varm. Ät kall som godis, värm och ringla över färsk ananas, blanda med glass och glöm inte att koka mer sås innan den första satsen hunnit ta slut.