Eftersom jag bloggat oregelbundet (milt uttryckt) det senaste året kommer det att krävas några kommaikapp-inlägg. Som det här som egentligen borde publicerats för exakt ett år sedan.

2010 åt vi vårt sista julbord på Oaxen.
Inspirerade av att Magnus och Agneta tänkte öppna en delikatessaffär på Södermalm bestämde vi oss för att i år (läs 2011) återskapa Oaxens julbord hemma med hjälp av en Oaxenknytis. Gästerna fick laga sill, sylta, knäck eller surlax ur Oaxens julbordsbok och ta med sig till vårt hem. Alice lånade gärna ut sitt ex av kokboken, bara man gav tusan i att sätta fettfläckar i den. Den late eller tidspressade köpte sig fri hos Eks Kött vid Mariatorget.

Dryck: det här med att exakt följa Oaxens julbordsutbud spårar ut redan på ruta två. Oaxen brukar bara ha en sorts julmust, vi hade minst tre sorter. Men annars betedde vi oss: Per handlade julöl av Oaxens husmärke, det blandades mumma och Göran triumferade med en flaska Oaxens julsnaps som numera är utgången från Systembolagets sortiment.

Sill och strömming: i kokboken Oaxen julbord finns det 20 olika repept på sill och strömming.  Sill med havtorn, dill, pepparrot och långpeppar eller citrus etc. Strömming som är örtgravad, nypon- och svartpeppargravad, havande strömmingslåda etc. Jag var sillansvarig och gjorde bland annat den fantastiska havtornssillen. Eftersom jag även är en tidseffektiv person köpte jag minst en sort färdig för Oaxens skafferi.

Jag älskar att bo i en lägenhet där köket är det största rummet. Då kan man vara runt 16 personer runt bordet.

Kallskuret: korvar är en av Eks Kötts paradgrenar. Vi hade ett behagligt överflöd av kallskuret.

Vid det här laget hade en viss mättnadskänsla infunnit sig.

Småvarmt: – Jag gör grishuvud, lovade Dag.

Jo, det finns faktiskt med i kokboken på sidan 187.

– Och nÃ¥got som fallit bort frÃ¥n bokens sidor, grönsaker. I Magnus anda – hoppas jag – knypplar jag alltsÃ¥ ihop en rätt pÃ¥ kÃ¥l och en pÃ¥ rotsaker. Jag försöker göra dekonstruerad rotsakslÃ¥da och kortkokt kÃ¥l-kollektion.

Barn: Det finns gränser hur länge man vill vara intryckt i en kökssoffa ätandes lax och köttbullar. Efter en stund flydde de ut till vardagsrummet och satte sig på soffbordet. Kanske dök de upp igen någon gång mot slutet när saltkolorna och kardemummakolorna dukades fram. Men något kaffe ville de inte ha.

Det var makalöst gott. Faten rensades. Allt som fanns kvar nästa morgon var lapparna.