Jag är väldigt förtjust i leksaker som ser ut som mat. Från IKEAs tygbacon till duplos geniala cupcake-set.
Den mÃ¥ste ha blivit en försäljningssuccé för nu kommer Lego med tvÃ¥ till matboxar: glassar och picknick. Jag känner ett stillsamt ”vill ha”. 
Läs mer: så fixar du ett lego-barnkalas
Visst, som LRF-anställd borde jag se en åker. Men som gammal kallskänka så ser jag faktiskt mest vaniljglass ringlad med chokladsås när jag tittar ut över de bördiga markerna på Kållandsö.
Jag vet att man egentligen inte ska ha ett mål när man övningskör, men ikväll gav vi oss ut för att öva regn- och mörkerkörning i storstad med siktet inställt på Bistro Edsbacka.
En kalvlever Anglais (bra för järnvärdet) och en hemvevad mint- och chokladglass med browniekrutonger ( bra för själen) senare konstaterar jag att glassen är värd en utflykt.
Ängelholmsglass är bra. De förstår att man ska kombinera hallon och saltlakrits i en glass.
” tydlig lakritssmak, men inte sÃ¥ värst salt, som stÃ¥r sig bra mot halloniwglassen” tycker unge herr Brax.
Glassen hittade vi på ICA i Brösarp. I samma by har de även en utmärkt köttaffär som försog oss med ett redigt lammrack.
Lidköping torg har två glassvagnar, den lokala Klings har en oändligt längre kö och den står vi just nu.
Tack Del Monte för isglassen som ser ut som Daniel Craig. Kan vi få den hit till Sverige? För visst känns smaken tranbär, blåbär och granatäpple oemotståndligt i kompination med ishårda muskler.
Jag har redan tidigare erkänt att jag gillar SIA-glass. De är små, modiga och förtjusta i att göra KRAV-märkta produkter. Dessutom ligger fabriken i byn brevid Kvibille där min svärfar bor.
Nu har SIA inlett ett samarbete med två lokala företag, dels Wapnö, ett av mina favoritmejerier, samt Wapnö och Hallands Fruktindustri. Resultatet blir en rackarns närproducerad gräddglassstrut med hallonsylt. Och den kommer bara att säljas i Halland. Ännu ett skäl att besöka Kvibille i sommar!
Förra veckans glasstest satte sina spår. Det är inte riktigt lika roligt att äta glass längre.
Fast skylten utanför McDonalds i morse väckte mitt intresse: Mc Flurry Swiss. Fast jag vill ju äta mina maränger med glass, inte min glass med maränger.
Nästa glassöverraskning för dagen var Häagen Dazs (som jag aldrig kan stava utan att först googla) som kommit ut med en blandning av glass och sorbet med namnet Raspberry & Summerberries. Oväntat och oförskämt god. Krämig som glass, fräsch som sorbet, syrlig av bär och söt av vanilj. Hoppet för sommarens glasskonsumtion är inte förbi.
Jag Ã¥t 20 olika sorters glassar kort efter frukost. Vi kör ett glasstest varje Ã¥r och tvÃ¥ gÃ¥nger varje Ã¥r utbrister jag i ett ”jag vill aldrig göra det här igen”. Först tvÃ¥-tre dagar före testet när fabrikanterna glömt av oss och inte skickat nÃ¥gon glass. Sen mot slutet av själva testet när jag tagit en för stor tugga av varje glass och börjar känna mig gravt illamÃ¥ende. Sen övergÃ¥r det där tillstÃ¥ndet i ett ”det var nog inte sÃ¥ dumt ändÃ¥” när jag inser hur stort intresset är för att läsa ett glasstest. SÃ¥, jo, vi gör nog om det 2010 ocksÃ¥.
Den glassen från Sia var lite skrämmande. Den påminde om en tidig morgon efter en ravefest. Fast barnen som den här glassen vänder sig till har förstås inte den referensramen.
Jag fortsatte min upptäcktfärd på Lidl och hittade till min stora glädje Bourbon Vanille i frysdisken. Denna lågprisglass (39.90 för 2,5 liter) blev storfavorit i Cajsa Wargs glasstest förra året. 10 olika vaniljglassar testades blint, från Willys billigaste till finglass från Olof Victors. Lidls gula krämiga vaniljwhiskysmakande glass blev storfavorit. Visst innehåller den mycket mer tillsatser än finglassarna, men ibland står mig allt prat om naturlig mat upp i halsen och då är det skönt att kunna äta något gott utan att bry mig det minsta om vad som finns i. Som en lite matrevolt.
Lunchade med Sia-glass styrelseordförande Per Stenström här om dagen som gav Bourbon Vanille frÃ¥n Eisstern omdömet ”mycket välgjord”. Ställd inför en sÃ¥dan ödmjuk inställning lovar jag att äta enbart Sia-glass under hela april mÃ¥nad. Det är inte ett svÃ¥rt löfte att ge, Sia gör en av Sveriges godaste glassar och är otroligt duktiga pÃ¥ att ta fram bra Krav-märkta produkter. Jag ska bara (med god hjälp av D) dra i mig de kvarvarande tvÃ¥ liter Bourbon Vanille först…
Often licked never beaten, stÃ¥r det pÃ¥ glassbilen i England. Jag tror att jag förstÃ¥r vad de menar, men kan det inte missförstÃ¥s? Ungefär som när Tastelines ursvenska medarbetare i företagets uppstart beskrev för engelska investerare att de samarbetade med eager young cocks.Â
Här på landet störs lugnet då och då av glassbilsplinget. Ofta struntar vi i det, men det händer att mamma kastar sig på en antik metallicblå tvåväxlad cykel och inhandlar en kartong eller två.
Vårvädret är ju strålande och lunchtimmen kräver utflykter i det fria. I förra veckan förgylldes en av mina luncher av Elin, tjejen med mest krogkoll i stan. Trots det hamnade vi inte på någon ny hipp krog utan valde i brist på annat det säkra kortet Roppongi.
Men efter maten tog Elin sitt goda rykte på allvar och såg till att utbilda mig inom sann stockholmedge genom att ta med mig till italienaren på Drottningsholmsvägen. Där serveras så kallad Erotico-glass med spank peppar. Så avancerade minns jag inte att min ungdoms glass från Göteborg var.
För glass är gott och hallon är gott och Queen är bra och dÃ¥ mÃ¥ste man bara älska Ben & Jerry’s nya glass Bohemian Raspberry. Lysande! Och dessutom finns en väldigt rar ny text pÃ¥ lÃ¥ten.
Is this cake real nice?
A fondant fantasy?
Baked by Mother’s Pride,
It was filled to capacity.
Hoping for pies,
Looked up to the skies to see.
I’m just a fat boy,
I need your sympathy,
Because I eat too much, down it goes.
Little pies, sausage rolls.
Anything by Findus,
Goes down really nicely, with me.
With me.
| Enda besvikelsen är att B&J knappast är först med den här smarta ordutflykten. |  |
 |
Jag kockdebuterade i byssan på en Göta Kanalbåt och har åkte fram och tillbaka mellan Göteborg och Stockholm ett otal gånger. På den tiden fick man vänta hela vägen till Söderköpings Smultronstället för att kunna äta god glass. I år tycks livet bli lättare för alla kanalresenärer när det öppnas sail-in-glassbar i Töreboda. Glassförsälningen sker över relingen, och för säsongens kökspersonal hoppas jag att glassbarens reling ligger i nivå med kanalbåtarnas lastlucka.
FjolÃ¥rets lansering av ”Gräddglass med smak av världen” var den största välgärning inom en svensk glass-sfär pÃ¥ senare Ã¥r. Sia glass sticker ut pÃ¥ en marknad som alltför länge präglats av tomgÃ¥ng och bristande inspiration.
Foto: Ã…sa Dahlgren
Förra tisdagens höll Sia Glass sin årliga presentation av årets nya glassmaker på Paul & Norbert och jag missade alltsammans. Istället för att smaka har jag fått nöja mig med att läsa om hur fjolårets succéer Dulce de Leche och Meringue Lemoncurd har fått sällskap av två nyheter: Lapponica Lakka och Arabica Colcafé.
Hjortron och kaffe känns kanske inte som de mest innovativa smakerna, men ger ändÃ¥ fog för förväntan – somliga av de smaker som kom i fjol var ju inte heller särskilt revolutionerande pÃ¥ pappret men visade sig hÃ¥lla mer än väl, med Santander Cacao som den största positiva överraskningen (och, för ordningens skull, bleka Almond Anisette som den största negativa).
Själv hade jag hoppats pÃ¥ nÃ¥gon sorts cassatavariant (visst är världen redo för en comeback?) eller nÃ¥got med körsbär i centrum (fortfarande en obegripligt underskattad smak pÃ¥ vÃ¥ra breddgrader, och det gäller inte bara i glassammanhang). Eller kanske rentav en flirt med de nya trender som det rapporterades om frÃ¥n glassmässan i Rimini – glass med risgryn och annat pÃ¥hittigt. Ã… andra sidan ger det oss som gärna fuskar med egen glasstillverkning nÃ¥got att göra i vÃ¥r.
Och det är trevligt att få höra att en sötmabomb som Dulce de Leche säljer så bra. Många glasstillverkare tycks ju tro att folk helst av allt vill ha fett- och sockerfri glass med smak av klöver och smällbär, när vi egentligen sitter och suktar efter kolastinn Mövenpick eller de där pint size-förpackningarna med Mars- och Snickersglass som fanns för några år sen.
Men att det dröjde till 2006 innan nÃ¥gon gav oss en sÃ¥ när fullvärdig ersättare till sorgligt avpolletterade Mövenpick-drömmen Caramelita förbryllar. När Ben & Jerry och Häagen-Dasz enkelt plockar andelar av den svenska glassmarknaden pÃ¥ att erbjuda fullspäckade och i varje bestÃ¥ndsdel onyttiga ljuvligheter som Phish Food och Dublin Mudslide är det ju snarast ofattbart att ingen plockat upp handsken tidigare.”
Gästbloggare Peter Mikkelsen konsumerar oerhörda mängder glass. Oavsett om den är hemkokt och inspirerad av en lakritsdrink han läst om i en blogg eller om den är inköpt i en nyhittad litet glassaffär i SoFo ser Peter till att den förtärs.