Bekännelse: Mitt största problem med att jobba på Allt om Mat är allt krångel med fisken. Och jag menar inte det lilla problemet alla västkustbor råkar ut för när de flyttar till Stockholm – att aldrig få tag på riktigt färsk fisk men undantag för strömming. Det stora problemet rör pk-fisk. Politiskt korrekt fisk. Att ständigt behöva fråga sig: skulle världsnaturfonden vilja att jag äter det här? Jag är väldigt stolt över att vår chefredaktör engagerat tidningen i frågan, det känns viktigt, framför allt med tanke på hur mycket vi påverkar matlagningen i Sverige. Står det gös i receptet vill folk promt ha det, abborre går inte alls lika bra. Det etiska har jag inga problem med, däremot det folkbildande. Det finns så många som inte vet eller inte håller med om att vissa fiskar är utrotningshotade.

Att vi inte ska äta torsk har väl nästan trängt ner i folkhemmet. Fast det märks inte fullt ut i affärernas frysdiskar, där finns det mycket torsk, i gratänger, som pinnar och i block. Inte heller verkar det vara något som nått ut till kockarna.
– Jag ser att du gjort en rätt på torsk, tyvärr måste jag byta ut den mot en annan fisk för att kunna publicera recptet i Allt om Mat.
– Aha, men då kan du använda dig av lubb, den tycker jag också om.
– Ja…. nu är det så att även lubb anses olämpligt.
– Kolja eller vi…
– Om jag får avbryta dig lite och berätta att det bara är sej som gäller. Gråsej.

Vet ni hur grå en sej ser ut? Kika gärna på mitt reportage om maten 2006 för att se en riktigt riktigt grå fisk, fast receptet är fantastiskt. Det är dessutom skapat av Mikael Skager, och jag hausade upp bilden på honom för någon månad sedan här på bloggen.

De fiskar som godkänns av världsnaturfonden är följande: Abborre (bara god när den är pinfärsk och fiskad av min far), blåmusslor, repodlade (utsökt gott och havets egen lilla dammsugare), grå sej (god och ful), gädda (utsökt fisk om man gillar den kraftiga smaken), gös från insjö (en 08-favorit), hummer (utsökt), krabba, svensk burfångad (också mumsig fast jag äter gärna de irländska), lax och är den odlad ska den vara miljömärkt och är den vild ska det finnas kompensationsutsatt fisk (krångligt), sill och strömming (ljuvligt gott och underskattat), skarpsill (konservfisk), skrubbskädda (vanlig flundra, men inte rödspätta) samt allt som är miljömärkt. Jag har sett KRAV-märkt lax och på frysta varor finns det ett märke som heter MSC som visar att fisken inte kommer från överfiskade bestånd. MSC står för Marine Stewardship Council.