Jag har länge varit familjens okrönta matdrottning, men när min syster ställde till med legokalas kände jag plötsligt att min plats på tronen var hotad. Bara det faktum att hon stått och karvat i falukorv när hon inte själv äter kött. Vid närmare eftertanke kröner jag henne till familjens Martha Stewart. Eller kanske familjens Mattias Kristiansson.
Lego visar sig vara ett toppentema för barnkalas. Utöver legokorv kan man även få till legomos i lämplig färg.
Få Inga barn klagar över att dricka vatten till maten när man får så här gulligt sällskap i glaset. Isen är gjord i de här formarna.
Lekar kan vara allt ifrån att bygga högsta duplotornet till att bygga roligaste farkosten.
Självklart var även glasstårtan legoformad.
Kalasets skattjakt utlöstes av en rymdlegogubbe som kom farande från taket, med den första ledtråden. Övriga ledtrådar låg instoppade i duplobitar runt om i hemmet. Till slut fick barnen, ett och ett, tassa in i ett rum, där en fullvuxen legorymdgubbe låg och sov, och ta med sig en legoklosspåse med godis. Ladda ner legogubbens mask.
Nu har jag varit på releasen av Äkta Mat. Har jag hunnit läsa igenom hela tidningen än? Nej. Har jag hunnit packa upp goodiebagen? Ja. Ja men då så.
Tidningen Äkta Mats påse äkta innehåll. Majrova 3 st, äpplen 6 st (ja, jag kan ha tiggt mig till några extra. Svenska äpplen är magiskt goda), svensk flytande honung 1 st, kullmust smaksatt med kanel 1 st, 20% rabatt på gjutjärnsprylar från Lagamati och ett styckningsschema på ett tämligen ulligt lamm. Här kan jag inte hjälpa att tycka att Svenskt Kötts styckningsschema är strået vassare, men vissa kanske tycker att det är otäckt att titta på rått kött?
På det hela taget ett smart genomtänkt innehåll som också hängde samman med minglet där Håkan Fällman stod och lärde ut lammstyckning och det dessutom serverades en het lammgryta. Och inte minst, chefredaktör Anna Michelsons klänning matchade majrovorna perfekt.
Äkta Mats mingel var inte lika Södermalm som Hungers, för att citera den alldeles förtjusande fotografen Linus Meyer. Och när en tredjedel av gästerna har ordet lrf i sin mailadress så blir det sällan så Södermalm. Däremot kan det bli matnördigt ur ett producentperspektiv.
– Blir du borta länge, undrade maken.
– Nej, nej, releasefesten för Hunger är bara en timme. Jag är hemma i tid att assistera med läggningen av minst ett barn, lovade jag flott.
Detta är veckan för premiären av magasin som är livsstilsmarkörer. Jag är nyss hemkommen från Södra Teatern och minglet som är avstampet för systertidningen till Filter. På torsdag ska jag till So Stockholm i Kungsträdgården där LRF Media firar tillkomsten av magasinet Äkta Mat. Framåt helgen kan vi hoppas på en bloggpost som jämför de två tidningarna, men just nu får ni hålla till goda med ytligare ting som goodiebaginventering.
När jag själv på mitten av 00-talet skulle starta mattidning (för Egmont) lärde jag mig att det svåra inte är att fylla tidningen med läsvärt innehåll. Det svåra, gränsande till hopplösa är att fylla den med välbetalda life style-annonser som gjorde att vi alla skulle kunna få lön. I Hunger är 41 av 124 sidor annonser. Inte så mycket jämfört med en modemagasin, men för en nystartad mattidning är det inte illa. City Gross, Granit, Mio, Nespresso,  Naturkompaniet, Svenskt Kött,  Naturskyddsföreningen mfl. har öppnat plånboken.
Och så var det goodiebagen. Jag kan fortfarande inte se en goodiebag utan att tänka på påsen från Gourmets 30-års kalas som innehöll påste, fetlösande rengöringsmedel, Lindtchoklad, Kavlis aioli och Doves handkräm. Jag blir mer och mer luttrad på gränsen till oförskämd och på senaste Årets Kock-middagen kunde man sent på natten se mig rota igenom den festens goodiebag, demonstrativt slänga ut sötningsmedlet och undra om jag kunde få byta till mig mer lakrits.
Hungers pÃ¥se var sÃ¥ välpackad att jag inte kom mig för att titta i den förrän jag kom hem. En DVD med en film med matanknytning som jag gärna vill se (hurra), en spork frÃ¥n Naturkompaniet (strÃ¥lande till sonens utflyktsmat), en gigantisk tekanna frÃ¥n Granit (jag vet inte riktigt… hade de ett stort restlager?) och fyra stycken fairtrademärkta hälsodrycker som smakar omogen banan (jo men visst). Inte sÃ¥ illa innehÃ¥ll. Ganska bra i linje med tidningen, utöver tekannan. Har inte de flesta hushÃ¥ll redan fyllt sin tekannekvot? Den här blev min femte…
Hur var tidningen då? Tror ni att jag har haft tid att läsa den OCH blogga om goodiebags? Jag har hunnit titta på Lotta Lundgrens väldigt snygga dekolletage på sidan 26,  läsa Ulrika Brydlings förklaring om halloumins gnisslande på sidan 106 och glädjas stort åt att min journalistmentor Anna Kågström är tidningens redaktör. Jag tecknar min prenumeration i morgon. Nu tänker jag sova.
Barnen sov redan när jag kom hem. Maken hade ockuperat soffan. Informationsdelen av releasefesten var mycket riktigt slut några minuter innan klockan åtta, men mest för att Mats-Eric Nilsson inte pratade mer än några minuter. Sen ägnade jag några minuter åt att hälsa på en oändlig mängd människor, äta två av Carola Magnussons utmärkta vildsvinsburgare samt, tillsammans med Martin Jönsson, försöka hitta ett ex av magasinet. Slutligen gav jag upp och tänkte gå hem tomhänt. Då märkte jag att goodiebags inklusive magasin fanns i garderoben.
I maj månad besökte jag nyöppnade Oaxen Slip och Oaxen Krog inte mindre än fyra gånger. Det var en väldigt trevlig månad. Vid ett av tillfällena firade jag min födelsedag med en brunch. Är man tillräckligt många får man ockupera ett av de stora borden med biofåtöljer runt om.
Perfekt service i minsta detalj. Driftansvarig Maria Edblad Rogell hade personligen varit ute och inhandlat barnstol till Juno, eftersom de beställda (designade) barnstolarna inte hade levererats i tid.Â
De små tårtorna på menyn gjorde sig utmärkta som födelsedagstårtor.
Sonen tröttnade efter ett tag och retirerade till Slipens soffhörna.
Dag med familj var också med.
Jag fick julmat i år igen. Och inte på lokal, utan hemma. Och gott var det. Vi började nämligen en traditionen förra året. Att göra vårt eget julbord på Oaxentema. Matbegåvade människor bjuds in och avtvingas löfte att hålla sig till Oaxens recept.
;
Den här modesta bunken innehåller en sillsallad med syrade rödbetor och syrade gurkor och Åkerö äpplen. Den var magisk. Receptet finns i en bok nära dig.
;
Nej, så här många sorts julmust serverades det aldrig på Oaxen, men någon bonus ska man väl ha av att arrangera julbordet själv.
Surlax och sursej förekommer på Oaxens julbord. Dag gjorde en egen variant där laxen snabbsurades och hade kvar sin feta trevliga konsistens.
De här väldigt vackra kräftäggen höll vi på att glömma bort. De var undanstoppade i kylskåpet och där hade de förblivit om jag inte hade plötsligt hade blivit sugen på ännu mer julmust. Äggulan är uppblandad med grädde, majonnäs och finhackade kräftstjärtar.
Nå, höll vi oss till recepten? En bekännelse per person avslöjade att ingen lyckats hålla sig helt till recepten. #yrkesskada
Varje år på sonens födelsedag så firar vi med tårta från Pock och champagne. I år hade sonen en (1) kompis som gäst så då sköt vi upp skumpan till en annan dag.
Benjamin 1 år
2010 var sonen så liten att han inte hade någon riktiga uppfattningar om hur en födelsedag ska se ut. Det såg vi föräldrar till att utnyttja. Klart grabben ska se på medan vi och morföräldrar äter hallontårta och dricker Bolly. Benjamin själv fick äta clementin.
Benjamin 2 år
2011 hette tårtan New York och smakade Rocky Road. Sonen fick smaka en liten bit. Och naturligtvis skulle även förra årets bildvinkel upprepas.
Benjamin 3 år
2012 återvände vi till hallontårtan. Nu vill till och med sonen ha en bit, fast egentligen är det hallonen han vill åt. Dessutom lyckas han vid det här laget blåsa ut två av tre ljus.
Eftersom jag bloggat oregelbundet (milt uttryckt) det senaste året kommer det att krävas några kommaikapp-inlägg. Som det här som egentligen borde publicerats för exakt ett år sedan.
2010 åt vi vårt sista julbord på Oaxen. Inspirerade av att Magnus och Agneta tänkte öppna en delikatessaffär på Södermalm bestämde vi oss för att i år (läs 2011) återskapa Oaxens julbord hemma med hjälp av en Oaxenknytis. Gästerna fick laga sill, sylta, knäck eller surlax ur Oaxens julbordsbok och ta med sig till vårt hem. Alice lånade gärna ut sitt ex av kokboken, bara man gav tusan i att sätta fettfläckar i den. Den late eller tidspressade köpte sig fri hos Eks Kött vid Mariatorget.
Dryck: det här med att exakt följa Oaxens julbordsutbud spårar ut redan på ruta två. Oaxen brukar bara ha en sorts julmust, vi hade minst tre sorter. Men annars betedde vi oss: Per handlade julöl av Oaxens husmärke, det blandades mumma och Göran triumferade med en flaska Oaxens julsnaps som numera är utgången från Systembolagets sortiment.
Sill och strömming: i kokboken Oaxen julbord finns det 20 olika repept på sill och strömming. Sill med havtorn, dill, pepparrot och långpeppar eller citrus etc. Strömming som är örtgravad, nypon- och svartpeppargravad, havande strömmingslåda etc. Jag var sillansvarig och gjorde bland annat den fantastiska havtornssillen. Eftersom jag även är en tidseffektiv person köpte jag minst en sort färdig för Oaxens skafferi.
Jag älskar att bo i en lägenhet där köket är det största rummet. Då kan man vara runt 16 personer runt bordet.
Kallskuret: korvar är en av Eks Kötts paradgrenar. Vi hade ett behagligt överflöd av kallskuret.
Vid det här laget hade en viss mättnadskänsla infunnit sig.
Jo, det finns faktiskt med i kokboken på sidan 187.
– Och nÃ¥got som fallit bort frÃ¥n bokens sidor, grönsaker. I Magnus anda – hoppas jag – knypplar jag alltsÃ¥ ihop en rätt pÃ¥ kÃ¥l och en pÃ¥ rotsaker. Jag försöker göra dekonstruerad rotsakslÃ¥da och kortkokt kÃ¥l-kollektion.
Barn: Det finns gränser hur länge man vill vara intryckt i en kökssoffa ätandes lax och köttbullar. Efter en stund flydde de ut till vardagsrummet och satte sig på soffbordet. Kanske dök de upp igen någon gång mot slutet när saltkolorna och kardemummakolorna dukades fram. Men något kaffe ville de inte ha.
Det var makalöst gott. Faten rensades. Allt som fanns kvar nästa morgon var lapparna.
Sorterade bland hushållets alla besticksuppsättningar och hittade tre olika sorters fiskbestick: rostfritt, nysilver och silver med familjemonogram. Och jag använder inga av dem! Dax för fiskmiddag hos familjen Brax. Ett riskfyllt uppdrag med tanke på att jag fortfarande inte fattar hur man får fatt i färsk fisk i den här stan.
Jag älskar att bli bjuden på Restaurangvärldens utdelning av Årets Werner. Bland gästerna finns tidigare års pristagare från storköks- och restaurangvärlden, vilket gör gästmixen superintressant. Dessutom får man själv välja man ska sitta bredvid. Ni förstår!!!
Det här blir väl ett inlägg som kommer få många träffar via google 2011. Vad åt egentligen Alice midsommaren 2010?
Jo, vi tar det i bilder:
Rom, hembakat knäckebröd, hackad lök och en röra på creme fraiche, rödlök och dill. Serveras med så bra champagne som du får tag på/har råd med.
Tidningen Gourmet fyllde 30 och hade den goda smaken att bjuda mig +1 på födelsedagskalas på Berns. Jag överutnyttjande inbjudan och tog med mig +2 (maken och sonen).
Finns det nÃ¥got finare än vänner som dyker upp en tidig lördagskväll med rÃ¥varor och vinbutelj och ser till att det en timme senare finns middag pÃ¥ bordet – pasta med chiliräkor och citronzest. Ytterligare en dryg timme senare är Grüner Veltlinerflaskan uppstucken och kastrullerna i diskmaskinen och jag kan mätt sätta mig att amma. Tack L och K-O!
Gås, äpplen och spettekaka! Allt arrangerat i en liten hög på ICA i Globen. Dock inga literflepackningar med blod, men man ska vara glad i det lilla. Själv har jag beställt en drygt femkilos ekologiskt uppfödd gås från Lulles i Söderhallarna och äpplena till äpplekakan kommer från föräldrahemmet, så jag stödde inte ICAs skånska initiativ ekonomiskt just idag.