Hängde med två av Tasteline säljare till Wermfood i Årsta Partihallar. Där jobbar potatis-Jens, mannen som fått drömjobbet att få svensken att äta mer potatis. Han visade runt oss bland rotfrukter och grönsaker, och utöver att jag höll på att frysa av mig fötterna, var det helt underbart. Allt var så förbenat fräscht och färskt. Så vill jag att det ska se ut i grönsaksavdelningen i min lokala mataffär. Och det gör det inte!

Ofantligt mycket vitkål. Vansinnigt vacker också! Men just den här vintern har jag fått så mycket vitkål  i Årstidernas lantlåda att jag knappt vill se åt den vackert gröna bollen längre.

Exotisk färskpotatis från Marocko om man inte orkar vänta på den svenska. Otroligt snygg förpackning, inte sant? Men behöver jag 15 kg potatis?

Efter att ha frågat snällt fick jag faktiskt handla lite. Smörig amandine-potatis, knöliga jordärtsskockor och rara röda små kulor.

Små ljuva kulor av Asterixpotatis att baka i ugnen. Kanske mosar jag dem lätt efteråt, strör över lite getost och gratinerar en stund.

Så här vill jag handla jämnt. Det tycker Jens också. Han vill öppna upp Wermfood några gånger, säg fyra, om året till allmänheten. Då  kan man åka dit och köpa en kartong (eller mindre) av sin favoritgrönsak och ställa till med en sparrisfrossa, bygga potatismosslott eller laga cole slaw åt ett kompani. Visst låter det fint. Dessutom kommer man kunna köpa sorter, storlekar och kvalitéer som normalt sätt bara erbjuds restauranger.

Allt Jens behöver är lite uppmuntran. Visst skulle du (iförd dunjacka, det är kallt) åka ut till Årsta Partihallar i maj och köpa några knippen perfekt sparris och ett gäng söta ekologiska moröter? Och sen återvända  i höst för att köpa en hel kartong svenska äpplen och lite rotfrukter du inte ens vet namnet på. Skriv en kommentar här så lovar jag att Jens läser den.