”pappa, det är bubblor i maten”

Så, nu har jag gjort min ambassaddebut.  Nervös som jag var kom jag 20 minuter för tidigt, och ni som träffat mig vet att jag är en utpräglad tidsoptimist och ofta kommer i sista sekund. Jag visste inte hur jag skulle bete mig så jag ringde min mamma och frågade.

–Du kan inte komma 20 minuter för tidigt till spanjorer, svarar hon bestämt och världsvant.

Så jag väntade snällt utanför ambassadens grindar. Efter en stund fick jag sällskap av Jens och när Göran dök upp kändes vi plötsligt som en grupp och vågade gå in.

Kocken hade, kanske klok, beslutat att servera det fjorton man stora sällskapet svensk mat. Lite av en besvikelse för svenskarna, men desto intressantare för hedersgästen. Först torsk, sedan härligt mört lamm, trevliga ostar och slutligen passionsfruktsparfait. Regina undrade vad som var svenskt med avslutligen, och frågan känns berättigad.

Jag tillbringade del av middagen med att fÃ¥ Danyel Couet att avslöja inriktningen pÃ¥ ”Källaren Diana” men han var väldigt hemlighetsfull. Jag föreslog hjälpsamt Elins namnförslag, men inte heller det föll i god jord.  
I Spanien får man röka, åtminstone om man tillhör landets fem mest kända människor. Så Ferran bolmade på efter middagen och Göran oroade sig för hans smaklökar.

Tyvärr talar Ferran dåliga engelska och ägnade majoriteten av sin tid åt de få som pratade spanska. (Ack så klokt av Mattias Dahlgren att gifta sig med en spanjorska!) Därför blev kvällens höjdpunkt inte ett samtal med mister Creative Cooking, utan med Jens som undrade om Ferrans barn också blev serverade bubblor och om de då fick hälls ketchup över dem.