Hört på Bagdad Livs vid Möllevången i Malmö. Tolvårig tjej till kompis:
Hey, min mage är död. Behöver äta snabbt.
David Bengtsson gästbloggar allt mer oregelbundet på Brax on Food. Kanske beror det på att han är i slutfasen av sin avhandling, kanske finns det helt andra förklaringar.
Jag slank med i Svenska Sabreringssällskapet för några år sedan och nu får jag reda på att det finns möjligheter att gå med i ytterligare en herrklubb. Senhösten 2008 kommer det bildas en svensk gren av den internationella och ursprungliga (?) sabreringsklubben Confrérie du Sabre d’Or.
I Danmark har sällskapet funnits i 18 år och har avdelningar i Aalborg och Vejle. Initiativtagarna i Sverige heter Lars Carstens, Evert Grahn (är det samme Evert som jobbar med kocklandslaget?) och Nils-Gustav Wihed. Alla tre bor i Halmstad, men trots det är det Stockholm. Göteborg och Malmö som kommer att få lokala avdelningar under året.
Innebär detta en dubblering av organiserade sabrörer eller kommer det vara stor överlappning mellan föreningarna?
Sabreringslänkar:
Köp din egen sabel och
Läs mer om sabrering på bloggen.
Restaurang Smak i Malmö konsthall har en strålande brunch! 135 kronor för obegränsat med krämig äggröra, bakad pumpa, het oxchili, amerikanska pannkakor, ceasarsallad och mycket mycket mer. Idag har de premiär efter en kortare julvila. David Shrigley-utställningen i konsthallen håller på tills imorgon och den rekommenderas.
Har något annat svenskt torg än Möllan torghandel en kylig lördag som denna?
Man vet att man ringer på en matbloggares dörr när dekoren på dörren är ett glittrigt knäckebröd.
Jag som inte trodde att det behövdes reklam för att sälja choklad… Fast argumentet är strÃ¥lande. Funnit i Köpenhamn nu ikväll. Snön yr i luften och Jacobsen-ölen är mörk och välkyld.
Jag har precis avslutat en middag som var så god att jag fortsätta att äta långt efter det att jag blivit mätt. På bordet stod polska pierogi, skirat smör, tärnat sidfläsk och en sallad med ruccola, vinteräpplen, morot och grovhackad mandel. Till skillnad från jag vad jag hade föreställt mig, är pierogi lövtunna degknyten med kryddigt innehåll kokta i vatten. Fullkomligt delikat! Jag har Mareks polska mor och Johannas fingerfärdighet och tålamod att tacka för den här måltiden.
Och eftersom Johanna är en utmärkt illustratör har hon förstås gjort en illustration på hur det hela går till. Dessutom finns det ett recept på pierogi på hennes blogg.
På Bar Italia vid Västra hamnen i Malmö får man mönstrad latte oavsett om man dricker på plats med utsikt över ett grått Öresund eller om kaffet hällts i en pappmugg och inom kort kommer att döljas av ett drickvänligt lock. Sånt gillar jag!
Dessutom har de utmärkta pastasallader för 49 kronor och öppet under mellandagarna i ett annars ganska julstängt område. Inte heller denna gång kommer jag få besöka restaurangen torso twisted. Jag har inte ens en aning om den är värd min ansträngning. Vet du?
Ryktet om Klaras död är överdriven, står det på ett anslag på dörren. Inomhus lever baren i högsta välmående. Några spritsorter är slut, men vår älskade svarthåriga bartender kan göra såväl piña colada som manhattan och fruktiga historier med bourbon. Jag är nöjd. God fortsättning! Och för alla stockholmare som undrar så ligger Klara på Vasa Viktoriagatan i Göteborg och är ett tillhåll för stans journaliststudenter och många andra rara människor.
Julaftons portvin var en Grådask från 1967. Jag gillar verkligen att konsumera de viner vi ärvt av morfar. Och det faktum att morfar var en samlare snarare än en konsument. Än finns det 15 cl kvar. Det borde jag kunna konsumera när jag läser nästa kapitel i min julklappsbok av Lessing.
Karin skickade ett mms om att vårt pepparkakshus fanns publicerat med bild i kulturdelen av dagens SvD.
Nobel jul. Man kan inte annat än säga att Doris Lessing gör sig fantastiskt bra som pepparkaksgumma. Tastelines matskribent Alice Brax har i juletid förevigat Nobelpristagarens möte med världspressen (SvD:s Andres Lokko i halsduk).
Efter en sådan publicering kände jag ett behov att skapa en ny kategori på bloggen. Här hittar du i framtiden alla inlägg på temat pepparkakor.
Nu ska jag tillbringa hela dagen med att dricka julmust, dricka årgångsportvin och knäcka nötter.
Amandas familj äter svensk hummer och dricker champagne på julafton. Min familj äter lutfisk och dricker julmust. Jag erbjöd mig att byta familj med henne. Hon avböjde. För några år sedan försökte jag byta familj med mina kusiner, men inte heller det lyckades.
Nu borde jag väl förtydliga att jag på intet sätt är missnöjd med min familjs val av julmat. Jag är snarare väldigt nöjd att vi undviker att laga mer julmat än vi orkar laga. Och är jag riktigt ambitiös när jag börjar förbereda julmaten imorgon (du tjuvstartar väl inte mamma?) kan jag fixa fram lika många tillbehör som man får på Gondolen: gröna ärtor, skirat smör, smörslungad potatis, kryddpeppar, en tjock tjock bechamelsås och kanske lite tärnad bacon. Fast bacon är ju inte särskilt kosher och vi firar ju trots allt jul/hanukka.
I Lost in translation gör Bill Murrays rollfigur Bob Harris reklam för den japanska whiskyn Yamazaki.
Ikväll sitter jag och smuttar på det tioåriga innehållet i en flaska Yamazaki på Karl Gustavsgatan i Göteborg. En utmärkt början på julen!
Jaha, hur smakar den då Alice? Är detta inte en blogg om mat och dryck, och inte så mycket om ditt privatliv!?
Joo…doften är djup, med viss sötma, lite parfymerad utan att vara bedövande: oxiderat äppleskal, violpastiller, nymald mandel och skumbanan. Smaken är först torr, men eftersmaken är väldigt smal pÃ¥ tungan. Det stramar inte Ã¥t i yttersidorna av tungan som jag är van vid när jag dricker whisky. Mja mja, säger jag.
– Men varför ger du mig tvÃ¥ tjugor för att betala korven, undrar kvinnan i korvkiosken längst E20. Du är inte i Stockholm längre.
Här kostar choritzokorven bara 13 kronor. Driving home for christmas är en ganska prisvärd historia.