en äkta påse
Nu har jag varit på releasen av Äkta Mat. Har jag hunnit läsa igenom hela tidningen än? Nej. Har jag hunnit packa upp goodiebagen? Ja. Ja men då så.
Tidningen Äkta Mats påse äkta innehåll. Majrova 3 st, äpplen 6 st (ja, jag kan ha tiggt mig till några extra. Svenska äpplen är magiskt goda), svensk flytande honung 1 st, kullmust smaksatt med kanel 1 st, 20% rabatt på gjutjärnsprylar från Lagamati och ett styckningsschema på ett tämligen ulligt lamm. Här kan jag inte hjälpa att tycka att Svenskt Kötts styckningsschema är strået vassare, men vissa kanske tycker att det är otäckt att titta på rått kött?
På det hela taget ett smart genomtänkt innehåll som också hängde samman med minglet där Håkan Fällman stod och lärde ut lammstyckning och det dessutom serverades en het lammgryta. Och inte minst, chefredaktör Anna Michelsons klänning matchade majrovorna perfekt.
Äkta Mats mingel var inte lika Södermalm som Hungers, för att citera den alldeles förtjusande fotografen Linus Meyer. Och när en tredjedel av gästerna har ordet lrf i sin mailadress så blir det sällan så Södermalm. Däremot kan det bli matnördigt ur ett producentperspektiv.
juryöverläggningar
Det är bråda dagar. Jag tjatar en del om det, men det är sant. Idag har jag varit på lanseringen av tidningen Äkta Mat. Mer om det i helgen. För att vara helt ärlig har jag lite svårt att se skillnad på tidningarna Hunger och Äkta Mat. Jag frågade Paul Svensson om han såg skillnad på dem, men även han gick bet.
Jurymötet för matbloggspriset brukar alltid innehålla trevliga matupplevelser. Den här gången hade Daniel Fritzdorf överträffat sig själv med burgare från Köttbaren och svenskt vin på Solaris-druvan från Kullahalvön 2010.
Lite närmare elva på kvällen var jag hemma. Nu har jag en lång lista med bloggare från de olika kategorierna att titta igenom. Det får bli till helgen. Som så mycket annat.
okej mamma
jurytrött
Imorgon har jag två jurydeadlines. Som juryordförande för kategorin Årets Hållbara krog ska jag leverera vinnaren till tidningen RS inför Restauranggalan. Och skriva en motivering till vinnaren och den andra semifinalisten.
Dessutom är det möte för matbloggpriset. Jag är ansvarig för kategorin Ã…rets nykomling. Den kategorin sammanfattades med ”Sjukt svÃ¥rt”. Och ja, det är sjukt svÃ¥rt att hitta den där sprillans nya bloggen som ingen hört talas som, men som är pÃ¥ väg att slÃ¥ igenom stort.
Jag känner mig svagt bitter. Jag sitter och går igenom på tok för många bloggar. Vid det här laget har jag blivit otrevligt rationell:
- Inlägg från 2011 = ha ha, du är inte nykomling. Stäng fönstret.
- Centrerad text = det här går inte att läsa. Finns det snygga bilder som kompenserar, eller formuleringar som sticker ut. Annars stäng fönstret.
- Ordet LCHF förekommer = stäng fönstret.
Ni får klaga hos matbloggspriset om ni misstycker. Nu ska jag kolla igenom 37 bloggar till. Sen får jag sova.
lär dig skillnaden mellan Hunger och Äkta Mat
Jag tror att det kommer råda viss förvirring på tidskriftsmarknaden den närmsta tiden. Mats-Eric Nilsson, känd från Äkta Vara, (märkningen för mat utan tillsatser) är inte chefredaktör för tidningen Äkta mat, som man så lätt kunnat tro. Hunger är namnet på hans titel.
Chefredaktör på Äkta Mat är Anna Michelson, som tidigare jobbat på Allt om Vin, Mersmak och Gourmet. Här önskar jag att jag kunde binda Anna till något hungerprojekt för att knyta samman säcken och förvirra alla ytterligare. Men tyvärr. Och LRF (där jag jobbar) som äger LRF Media hade en stor utställning 2010 tillsammans med fotografen Jens Assur. Den utställningen hette Hunger.  *nöjd*
Båda tidningarna verkar vurma för ekologiskt. Ingen av dem kommer vara recepttyngda, men medan Hunger verkar ägna sig något åt längre reportage (?) och undersökande journalistik kommer Äkta Mat skriva om råvaror i säsong och hur man lagar mat från grunden. När jag har båda magasinen i min hand kommer en mer träffsäker beskrivning.
hungerspelet och sponsorerna
– Blir du borta länge, undrade maken.
– Nej, nej, releasefesten för Hunger är bara en timme. Jag är hemma i tid att assistera med läggningen av minst ett barn, lovade jag flott.
Detta är veckan för premiären av magasin som är livsstilsmarkörer. Jag är nyss hemkommen från Södra Teatern och minglet som är avstampet för systertidningen till Filter. På torsdag ska jag till So Stockholm i Kungsträdgården där LRF Media firar tillkomsten av magasinet Äkta Mat. Framåt helgen kan vi hoppas på en bloggpost som jämför de två tidningarna, men just nu får ni hålla till goda med ytligare ting som goodiebaginventering.
När jag själv på mitten av 00-talet skulle starta mattidning (för Egmont) lärde jag mig att det svåra inte är att fylla tidningen med läsvärt innehåll. Det svåra, gränsande till hopplösa är att fylla den med välbetalda life style-annonser som gjorde att vi alla skulle kunna få lön. I Hunger är 41 av 124 sidor annonser. Inte så mycket jämfört med en modemagasin, men för en nystartad mattidning är det inte illa. City Gross, Granit, Mio, Nespresso,  Naturkompaniet, Svenskt Kött,  Naturskyddsföreningen mfl. har öppnat plånboken.
Dessutom låg det inte mindre än fem papper istuckna i tidningen. Ett var det obligatoriska prenumerationserbjudandet och resten var annonsörerna Ekolådan, Naturskyddsföreningen, Kitchenlab och Södra Teatern.
Och så var det goodiebagen. Jag kan fortfarande inte se en goodiebag utan att tänka på påsen från Gourmets 30-års kalas som innehöll påste, fetlösande rengöringsmedel, Lindtchoklad, Kavlis aioli och Doves handkräm. Jag blir mer och mer luttrad på gränsen till oförskämd och på senaste Årets Kock-middagen kunde man sent på natten se mig rota igenom den festens goodiebag, demonstrativt slänga ut sötningsmedlet och undra om jag kunde få byta till mig mer lakrits.
Hungers pÃ¥se var sÃ¥ välpackad att jag inte kom mig för att titta i den förrän jag kom hem. En DVD med en film med matanknytning som jag gärna vill se (hurra), en spork frÃ¥n Naturkompaniet (strÃ¥lande till sonens utflyktsmat), en gigantisk tekanna frÃ¥n Granit (jag vet inte riktigt… hade de ett stort restlager?) och fyra stycken fairtrademärkta hälsodrycker som smakar omogen banan (jo men visst). Inte sÃ¥ illa innehÃ¥ll. Ganska bra i linje med tidningen, utöver tekannan. Har inte de flesta hushÃ¥ll redan fyllt sin tekannekvot? Den här blev min femte…
Hur var tidningen då? Tror ni att jag har haft tid att läsa den OCH blogga om goodiebags? Jag har hunnit titta på Lotta Lundgrens väldigt snygga dekolletage på sidan 26,  läsa Ulrika Brydlings förklaring om halloumins gnisslande på sidan 106 och glädjas stort åt att min journalistmentor Anna Kågström är tidningens redaktör. Jag tecknar min prenumeration i morgon. Nu tänker jag sova.
Barnen sov redan när jag kom hem. Maken hade ockuperat soffan. Informationsdelen av releasefesten var mycket riktigt slut några minuter innan klockan åtta, men mest för att Mats-Eric Nilsson inte pratade mer än några minuter. Sen ägnade jag några minuter åt att hälsa på en oändlig mängd människor, äta två av Carola Magnussons utmärkta vildsvinsburgare samt, tillsammans med Martin Jönsson, försöka hitta ett ex av magasinet. Slutligen gav jag upp och tänkte gå hem tomhänt. Då märkte jag att goodiebags inklusive magasin fanns i garderoben.
Mama’s got a brand new goodie bag.
hatkärlek till lördagsgodis
Maken introducerade begreppet lördagsgodis för vår son. Först var jag inte helförtjust. Måste han verkligen introduceras till godis överhuvudtaget? Sen insåg jag den retoriska vinsten i att kunna säga att vi bara äter godis på lördagar. Sen insåg jag att för en treåring är popcorn godis.
Och insisterar han på att äta godis godis så räcker det med en tablettask, eller kanske en halv tablett ask.
Och introducerar man sedan begreppet köttgodis så kan han glatt dra i sig charkuterier från Oaxens Skafferi på Hornsgatan för 75 kronor. Och då känns plötsligt lördagsgodis som ett begrepp som även jag kan omfamna.
Jakten på matbloggsrookies
Hösten är juryarbetesäsong. Varje år sitter jag i två jurygrupper: Restauranggalans kategori för Hållbar krog och Matbloggspriset. När det gäller Hållbar krog har vi kommit ganska långt, men Matbloggpriset ligger bara i startgroparna. Jag är ansvarig för kategorin Bästa nykomling.
– Men det är ju bloggarna man inte har hört talas om än, ynkade jag. Hur ska jag kunna garantera att jag hittar den bästa?
Jag inser att jag behöver hjälp. Av er! Vilken är din senaste favoritblogg? Det ska vara en blogg som funnits max två år. Maila mig på alice (a) brax.nu eller kommentera på bloggen.
Vad är matbloggpriset?
Matbloggspriset är Nordens äldsta bloggpris och delades ut för första gången 2005. Priset grundades av Christopher Anderton, som dessutom gjort alla snygga illustrationer i det här inlägget. Jag är väldigt sugen att be honom göra årets julkort där jag dödar tomten. Priset delas ut på Mitt kökmässan i november. 2012 fick matbloggspriset 15 505 röster i Folkets Val och över 300 bloggar nominerades.
Priset har vuxit rejält sedan start. Första året fick jag pris för bästa kåserande blogg med motiveringen:
Denna kategori var ovanligt svår att utse en vinnare. Men vi enades till slut att Brax on Food var det rätta valet. Varje gång vi ser att Alice Brax har uppdaterat sin blogg, så rusar vi dit för att se vad det är för spännande hon har bloggat om. Välskrivet, och alltid intressanta ämnen. Vi älskar Brax on food.
Det är en motivering som fortfarande gör mig väldigt glad.
Därför ska ni älska Bake my day
Att skriva bra motiveringar är ett av de klurigare jobben i jurysammanhang och på något sätt faller det väldigt ofta på mig. Förra året vann Mattias Kristianssons blogg Bake my day bästa Bak- och dessertblogg och då skrev jag så här:
Vi har haft ögonen pÃ¥ Bake my day ett tag. Det började som en förälskelse, men Ã¥rets marshmallowstamponger, gayiga kinderägg, sex sorters sammanslagna kakor och likkistor i choklad har utvecklat vÃ¥ra känslor till en regelrätt passion. I Mattias blogg fÃ¥r galna uppslag komma till liv i ugnens hetta, dessutom erkänns bakmisstag och delas generöst. Vi drömmer om att han ska knacka pÃ¥ vÃ¥r dörr med sina kakor, men tills dess nöjer vi oss med att besöka bloggen och längta efter den kommande kokboken.Â
Matbloggsprisets kategorier
En enväldig juryn utser vinnarena i samtliga kategorier utom Matbloggpriset Folkets Val, där precis som det låter ni får välja.
- Stora Matbloggspriset
- Folkets Val
- Bästa Dryckesblogg
- Matbloggsprisets
- Hedersutmärkselse
- Bästa Bak & dessertblogg
- Bästa podcast
- Bästa nykomling
- Bästa videoinnehåll
- Bästa branschblogg
- Bästa foto
- Bästa design
Hashtags för priset är:Â
#matbloggspriset #matblogg2013 #swefoodblog
Mina juryvänner
Paul Svensson, Pauls kök
Alexandra Zazzi, alexandrazazzi.se, blogg Livsformen
Christopher Anderton, Deluxive State blogg Hej Mat!
Kinna Jonsson, Fiduser Communication blogg Kinnas blogg – Mormors mat
Ylva Vitorovic, VIVA Communication
Fredrik Schelin, Sweden Wineclub, blogg Din Vinguide
Magnus Reuterdahl, blogg Aqua Vitae
Anders Öhman, Gustibus, blogg Öhmans mat och vin
Alice Brax, LRF blogg Brax on Food
Ilva Beretta, Ilva Beretta Photography, blogg Lucullian Delights
Annika Ingemarsson, Smaskens.nu
Per Gamlin, Gamlin och Zeipel
Ser ni vilken fin könsfördelning juryn har ;)
Följ matbloggspriset pÃ¥:Â
Facebook.com/matbloggspriset
Instagram.com/matbloggspriset
Twitter.com/matbloggspriset
Männen i semifinalen
Idag släpptes namnen på hälften av killarna (ja, jag börjar tappa hoppet att någon tjej gått vidare i år) som gått till semifinal i Linköping i Årets Kock 2014. Tre av deras tävlingsrätter finns som bilder på bloggen.
- Richard Poland, Restaurang Himlen, Stockholm
- Markus Westh, The Flying Elk, Stockholm
- Daniel Engellau, Aveqia, Stockholm
- Robert Hedman, Görvälns Slott, Stockholm
- Robin Engdahl, Riddersviks GÃ¥rd, Sockholm
- Kalle Eriksson, Sigtunahöjden hotell & konferens, Sigtuna
- Viktor Lejon, Operakällaren AB, Stockholm
- Erik Boll, Fredsgatan 12, Stockholm
- Filip Fastén, Restaurang Frantzén, Stockholm
- Patrik Jonsson, Hufvudsta Gård Mat och Möten
- Anders Dahl, Hufvudsta Gård Mat och Möten
- Leo Frodell, Brag & Frodell Mat
5 av 27 kan bli fler
Gårdagens tema på bloggen var kanal 5s oförmåga att hitta kvinnor. Årets Kock har varit betydligt bättre på det. Inte i form av vinnare, Kristina Pettersson är den enda kvinna som vunnit under tävlingens 30-åriga historia. Men jag tror att för att kunna premiera kvinnor och kvinnors kokkonst måste det också finnas kvinnor i juryn. Här är årets uttagningsjury som valt ut de tolv kockarnas anonymiserade bidrag. Jag fetar kvinnorna för tydlighets skull:
Fredrik Eriksson, Långbro Värdshus, Stockholm, Karin Fransson, Hotell Borgholm, Öland, Håkan Thörnström, Thörnströms kök, Göteborg, Jonas Dahlbom, Dahlbom på torget, Åre, Stefano Catenacci, Operakällaren, Stockholm, Markus Aujalay, Winterviken, Stockholm, Anders Vendel, Vendel Restauranger, Malmö, Magnus Ek, Oaxen, Stockholm, Alexandra Zazzi, Food adventures Sweden AB, Göteborg, Elisabeth Johansson, Mediamat, Stockholm, Henrik Norström, Lux Restauranger, Stockholm, Stefan Karlsson, Fond, Göteborg, Malin Söderström, Restaurang Hjerta, Stockholm, Magnus Lindström, Swedish Taste, Göteborg, Melker Andersson, Grupp F12, Stockholm, Björn Frantzén, Restaurant Frantzén, Stockholm, Sayan Isakssson, Esperanto, Stockholm, Karl Ljung, Stureplansgruppen, Stockholm, Andreas Hedlund, Stadshusrestauranger, Stockholm, Pontus Fritihiof, Pontus!, Stockholm, Cajsa Johansson, Cajsas kök, Uppsala, Paul Svensson, Paul Svensson Mat, Stockholm, Jonas Lundgren, Restaurant Jonas, Stockholm, Niklas Ekstedt, Ekstedts, Stockholm, Anders Dahlbom, Eat & Grow, Göteborg, Stefan Eriksson, Råvaran, Stockholm, Tom Sjöstedt, Lilla Ego, Stockholm.
Det finns kvinnor i juryn, men de kan säkert bli fler för varje år tills de utgör ungefär hälften.
1 av 8 är inte bra
Att sedan semifinaljuryn har fördelning bara en kvinna och sju män tycker jag är riktigt synd:
Fredrik Eriksson, Långbro Värdshus, Älvsjö Stockholm (juryns ordförande), Karin Fransson, Hotell Borgholm, Borgholm Öland, Jonas Dahlbom, Dahlbom på torget, Åre, Magnus Ek, Oaxen, Stockholm, Anders Vendel, Vendel Restauranger, Malmö, Håkan Thörnström, Thörnströms Kök, Göteborg, Stefano Catenacci, Operakällaren, Stockholm, Markus Aujalay, Winterviken Stockholm, Fjällpuben Åre.
Ni vet väl förresten att Pontus Frithiof tagit bristen på kvinnor som vinner i egna händer och bestämt sig för att coacha kvinnor till vinst i årets kock. Jag tycker att ni ska virvla in på Pontus! Matsal och berömma Pontus. Passa på att beställa en flaska Bollinger också. På onsdagar kostar de ynka 450 kronor.
Kvinnor, mat och makt
Jag har i flera år varit kritisk till att uppvisningsdelen av kockyrket är så mansdominerad gränsande till könshomogent.
Som nyanställd på LRF twittrade jag från tävlingen Årets Kock 2011:
Det behöver inte vara svårare än så att se ett mönster. Och ämnet berör.
I förra veckan Ã¥kte jag tunnelbana och möttes av Kanal 5s kampanj för Dessertmästarna. En, tvÃ¥, tre, fyra bistra män och inte en enda bister kvinna. Finns det inga kvinnliga konditorer värda namnet eller är det för att Kanal 5 redan hade bestämt sig för taglinen ”Juryn är allt annat än söt”? I sÃ¥ fall borde de inte rekryterat Roy Fares :)
Jag blev sur och gick hem och skrev så här på Facebook. På två dagar har inlägget fått mer än 50 kommentarer.
Låt mig vara tydlig med att jag inte är ute efter att plocka bort någon enskild jurymedlem. Roy Fares brukade vara min kvartersbagare, jag beundrar Magnus Johansson för att han vågade öppna dessertkrogen Xoko och när Sebastien Boudet öppnade Petit France ville jag bli med roddbåt för att enklare ta mig till Kungsholmen.
Men det blir provocerande med fyra män i en jury från ett yrke där det finns minst lika många skickliga kvinnor som män.
Titta bara på tävlingen Årets Konditor. Sedan första kvinnliga segraren, Jennie Elmerfors vann 2007, har fyra av sex vinnare varit kvinnor.
Hur tänkte kanal 5 egentligen?
Susanne Söderberg på Kanal 5 svarade så här:
”Vi är jättestolta över vÃ¥r jury som stÃ¥r för bÃ¥de kompetens och kreativitet pÃ¥ absolut toppnivÃ¥. Inför programmet har vi verkligen letat efter och träffat mÃ¥nga skickliga kvinnliga jurykandidater. Men när vi vägde in alla faktorer som mÃ¥ste vägas in när man sätter ihop en sÃ¥dan här grupp – personlighet, skicklighet, personkemi, tillgänglighet, och inte minst – att vara bekväm i tv-mediet – föll de tyvärr pÃ¥ mÃ¥lsnöret den här gÃ¥ngen.”
Det svaret blir extra svårt att smälta när jag vet att en av kvinnorna som provfilmade var Elisabeth Johansson, überskicklig konditor, smaksäker kock och rolig.
Jag får medhåll av jurymedlem Sebastian via Facebook:
– Jag hÃ¥ller faktiskt med dig fullständigt! Elisabeth hade suttit fint och hade berikat juryn oändligt mycket!
Problemet är att detta inte är första juryn som saknar kvinnor eller har en rejäl övervikt på män. Jag har saknat tillräcklig mängd kvinnor i juryn för Årets Kock och Sveriges Mästerkock (där man inte tog chansen att stoppa in en kvinna när Per Morberg försvann ut) och en mängd andra program jag aldrig orkat se.
Varje gång är ursäkten att det är svårt att hitta kvinnor som ställer upp eller som håller måttet. Men ser vi inga kvinnor i statuspositioner inom kök och konditori så får kvinnorna inga förebilder. Det förstärker bilden av att det är männens roll att bedöma.
Tänk er ett scenario där två av tre i juryn är kvinnor. Vilket ramaskri det skulle kunna bli. Programmet Historieätarna är en förebild. Utöver att serien är snygg och folkbildande visar de på ett självklart sätt att det går att ha balans mellan könen bland såväl programledare som experter.
Lösningar:
- Fortsätt tipsa om kvinnor. Rättviseförmedlingen gör ett utmärkt jobb, men det är allas ansvar att lyfta fram kvinnor tills vi når någon vettigare sorts balans.
- Fyll på Mia Öhrns lista över kompetenta konditorer som är kvinnor.
- Maila Corinna Björk corinna.bjork@kanal5.se eller Susanne Söderberg susanne.soderberg@kanal5.se och berätta vad du tycker om deras förkärlek för machostil och gubbighet.
- Twittra dina åsikter med hashtaggen #dessertmästarna
- Inspireras av filosoferna som driver Gendered Conference Campaign som föreslår att man ska tacka nej till att delta i könshomogena konferenser.
Den vi kan glädjas åt är att Dessertmästarna ett matlagningsprogram som inte innehåller amatörkockar utan där samtliga tävlande faktiskt vet vad de sysslar med. Yrkesskicklighet är stor tv-underhållning.
Och åt att juryn, även om det inte innehåller kvinnor, innehåller minoriteter vad gäller ursprung och sexualitet.
blir äldre på Oaxen
I maj månad besökte jag nyöppnade Oaxen Slip och Oaxen Krog inte mindre än fyra gånger. Det var en väldigt trevlig månad. Vid ett av tillfällena firade jag min födelsedag med en brunch. Är man tillräckligt många får man ockupera ett av de stora borden med biofåtöljer runt om.
Perfekt service i minsta detalj. Driftansvarig Maria Edblad Rogell hade personligen varit ute och inhandlat barnstol till Juno, eftersom de beställda (designade) barnstolarna inte hade levererats i tid.Â
De små tårtorna på menyn gjorde sig utmärkta som födelsedagstårtor.
Sonen tröttnade efter ett tag och retirerade till Slipens soffhörna.
Dag med familj var också med.
ett tiorätters genrep
Kort innan Oaxen Krog öppnade för allmänheten var jag inbjuden på ett 10-rätters genrep. Det var fantastiskt. Maten, miljön, Magnus Ek cirkulerandes kring borden, matkändisfaktorn runt borden och inte minst mitt bordssällskap Vinod Keshav, som jag senast träffade när Oaxen serverade sin sista måltid, och Tove Oskarsson Henckel, chefredaktör för Gourmet.
pÃ¥skmust – a Swedish festive drink
IKEAs tyskproducerade påskmust har en ganska fyllig smak och en rar etikett, men jag hoppas fortfarande på att fara hem med två backar Zeunerts påskmust. En att spara till nästa år och en att dricka på landet i påsk. Precis som i julas har all must tagit slut på bryggeriet så jag håller tummarna för att ICA Kungens Kurva hade vett nog att göra en stor beställning.
när slätt is more
Jag är väldig förtjust i släta bullar. Alltså semlor minus grädde, mandelmassa och florsocker. Under hela fettistiden är det egentligen bullen jag vill åt.
Det började redan på mellanstadiet, alltså på mitten av 80-talet. På väg mellan skolan och bamba (ja, vi fick gå till en annan skola 600 m bort för att få mat) fanns ett hembageri som sålde släta bullar för en krona styck. En klockren avslutning på en lunch (nej, inte före lunch, jag gillade faktiskt skolmaten).
Jag begär inte att kunna köpa bullar för en krona numera. Bullarna på bilden hittade jag på Jerkstrands konditori i Nordstan i Göteborg för tolv kronor styck, vilket kändes som ett helt acceptabelt pris. Hade de varit tyngre och innehållit mindre luft hade jag kunnat betala mer.
För mig är den kardemummastinna bullen den optimala fikan. Något mättande, inte alltför söt, billig nog för att köpa mer än en och något jag sällan orkar baka själv. Men jag hittar dem aldrig på fik i Stockholm. Är det måne ett Göteborgsfenomen?