Kocken Stefan Eriksson har svängt ihop viapat brynt smör och det är löjligt gott och nötigt. Bryn hälften av smöret, kyl och vispa luftigt med lika mycket rumsvarmt smör. Jag tror att jag lagt upp ett recept på Tasteline någonstans. Här var det, fast för att uppnå Stefans fantastiska resultat får du bryna smöret också.
Jag är lite svag för Zoega. Dels tvingar de mig inte att välja mellan eko och reko utan har två olika kaffepaket som är både rättvisemärkta och KRAV-märkta. Dels lanserar de ständigt nya smaker, smaker som jag faktiskt gillar.
Senast var det ett grovmalt pressokaffe som passar utmärkt till Davids nyärvd perkolator och nu sitter jag och suktar efter julkaffet med bönor från senaste kaffeskörden i Burundi.
Ska jag sen vara helt ärlig blir jag ännu lyckligare av nyrostade bönor frÃ¥n Johan och Nyström, men det är lÃ¥ngt ifrÃ¥n alltid jag orkar masa mig bort till Mariatorget för att fÃ¥ fatt i det. Och sÃ¥ finns det ju alltid te…
Är det inte när ostar är namnskyddade som man får för sig att hitta på nya namn som salladsost och gratängost. Vad gömmer sig bakom en grilloumi?
Dagens lunch blir nyupptagen och ourtagen gös direkt från fiskebåten vid fiskeläget Spiken i Vänern.
Nu ska vi bara se om jag minns hur man tar ur och filéar rundfisk.
Inspelningsteamet till Flickan som lekte med elden kunde välja fritt mellan alla Söders caféer. Varför fick de då Mikael Nykvist att dricka kaffe inte en utan två gånger på South of Folkungagatan? Och bara en gång på Mellqvists.
Betyder kaffekvalité inget numera?
Melker (eller hans spökskrivare) hävdar i kokboken ”Hemma hos Melker” att svensken ägnar i genomsnitt sju minuter per dag Ã¥t att laga mat och fyra timmar Ã¥t att titta pÃ¥ tv.
Jag skulle vilja slå ett slag för att laga mat framför tv:n. Bunkar, skärbräda och lökar ställs på soffbordet (hemsnickrat och klätt i oöm kopparplåt). Ett avsnitt av Simpsons senare är en bunke fylld med finhackad lök och den andra med lökskal. Snabb vänta in till köket för att låta löken svettas i riktigt med olivolja. Hittar ett gäng bra tomatkonserver och lite kryddor att röra ner. Ytterligare två Simpsonsavsnitt senare har det hela puttrat ner till en simmig tomatsås. I med lite röda linser och ett uppkok på fem minuter. Sen har jag fått min dos av matlagning och tv-tittande för idag.
Och det fungerar lika bra att ersätta Simpsons med deckare och tomatsåsen med småkakor.
Kön ringlar sig lång utanför SF vid Hötorget rapporterar min undersökande journalist till make (aka filosofen David Brax). Han passade på att fråga kvinnorna längst bak i kön vad de köade för: Julie and Julia.
Den filmen, byggd på en blogg som är byggd på en kokbok, vill jag också se. Någon mer som vill följa med, säg nästnästa vecka?
Jag gillar september. Äpplena mognar, luften är hög och Ã¥rets julmustsmaker presenteras. Först ut är Spendrups som lovar att förgylla vintern med en (ek)fatslagrad must frÃ¥n vecka 44. Men hur är den gjord egentligen. Flaskans text utlovar en fatlagrad must, medan marknadschefen talar om en ”touche av ekfatskaraktär”.
Har Spendrups slagit på stort och införskaffat ett lagar franska ekfat, eller har musten legat på stålfat i sällskap av några ekchips eller lite ek-essens. Nog värt att ringa upp marknadschefen och fråga, fast in så här dags på kvällen. Klockan är snart elva.
Uppdaterat: Välinformerade Caroline Ekman på Spendrups berättar att musten ligger på bourbonfat och man dessutom slängt ner några ekchips. Ser så mycket fram emot att få smaka!
Dag har väldigt vackra knivar.
Jag tänker inte berätta hur långt vi tog oss för att plocka svamp. Allt jag vill säga är att vi kom hem med korgarna fulla.
Av rönnbär.
Den svamp vi tre och en halv plockare ändå hittade rensades nyss och den ätbara biten (längst bort i bild) är rent ynklig. Så filosofvegitarianen får all svamp medan vi andra äter högrev. Win win!
– Vilken tur att julmust är alkoholfritt, utbrast Mia när hon fick reda pÃ¥ att mitt (nÃ¥, vÃ¥rt) barn väntas i början av december.
Och årgångsglögg i all ära (clementinsmak i år), det är ju musten jag vill åt. Och till nyår borde hela graviditeten vara över och champagnekonsumtionen vara i full gång.
Sött, salt, mjukt och tuggigt och det obligatoriska glaset cava. Allt för 150 kronor. Helt acceptabelt.
Att som Aftonblaset ha kontoret i en galleria känns väldigt amerianskt, och inte på det där trevliga HBO-sättet, utan mer som Fox News.
Nå, mitt i globengallerian finns Globen Star som serverar helt acceptabla husmanskostluncher för 80 kronor. Kålpuddingen med kokt potatis och lingon var stabbig men god. Salladsbuffén kändes trygg.
Tre potatismoskulor av fem.
Jag har snikit till mig en plats i juryn för kladdkake-SM och tycker att alla som inte känner mig allt för väl borde ta chansen att skicka in ett bidrag (mer för mig att proväta) senast på söndag.
De 12 bästa recepten bakas upp av Tony Olsson (konditorn) och stylas av mig. Sen dyker de upp på Tasteline och i Aftonbladets Mat&Vin-bilaga.