gårdagens lunch på Råkultur
Så här bra blir det när man ber köket servera sina favotiträtter och man har en budget på 200 kronor per skalle. Lysande!
Så här bra blir det när man ber köket servera sina favotiträtter och man har en budget på 200 kronor per skalle. Lysande!
Jag vet vem vinnaren är, men det är inte officiellt än, så det är bäst att jag inte postar den här texten för tidigt.
Nå, vinnaren skickade in fyra olika recept och _alla_ var bra! Hon heter Camilla Bergstrand och vann med en fantastisk kardemummakaka med perfekt konsistens och riktigt snygg uppläggning.
Tävlingen är igång. Just nu står Sofia, Kersti och Camilla på scenen och bakar sina kakor.
Men innan jag får provsmaka dem ska jag prova tre kakor bakade av tre tjejer mellan 10 och 14 år. Ett hårt jobb.
Men vad gör du egentligen på chokladfestivalen Alice? Varför ligger du inte kvar i din säng och läser morgontidningen från pärm till pärm eller sparkar på löv i någon park?
Mmm, det undrade jag också för ett tag sedan när jag cyklade från Södermalm till Djurgården och Nordiska muséet i strålande höstsolsväder. Jo, jag snikte ju till mig hedersupodraget att sitta i juryn för kladdkaks-SM. Dessutom hamnade jag med i juryn för Kladdkaksracet (för de juniors bagarna), så det kommer att trängas många kladdkaksportioner i min mage innan dagen är slut. Hoppas det blivande barnet förstår vilken cool kost det är uppfött på.
Bilderna kommer från semifinalen där Martin på Chokladfabriken bakade upp tolv kladdkakor som vi stylade, fotade och provsmakade för att kunna få fram sex finalister.
Chokladfestivalen på en lördagförmiddag.
Missförstå mig inte, jag gillar verkligen initiativet, men så här mycket människor är otäckt. Och se är inte bara många, de är även mycket lika målsökande robotar på jakt efter största mängd gratischoklad på kortast tid.
Filmen är över. Dole blev fällda, men överklagade och fick målet nerlagt genom att anklaga motståndarsidan för att ha fabricerat bevis (om jag förstod det hela rätt, det gick väldigt fort i slutet av filmen.)
Att Bananas bara fick en tvåa i betyg känns orättvist. Jag gillade den inte bara föt att den väckte en massa tankar utan även som film.
Nu vill jag veta mer om bananodlingar. Jag köper bara rättvisemärkta och/eller kravmärkta bananer. Men hur odlas de? Vilken mark används för odlingar, hur mycket besprutas en krav-banan? Bäst att gå hem och läsa på, men först ska jag följa live-sändningen från biograf Spegeln i Malmö där regissören och producenten till Bananas intervjuas. Teknikens under!
Är på min underbara kvartersbiograf Rio. Ikväll är det premiär på den omskrivna filmen Bananas.
Det finns en del matskribenter i salongen. Brevid mig sitter Restaurang & Storköks chefredaktör Lena. Två rader längre bak sitter Anna Förster, fd Alltommatare, nu redaktionschef på Råd&Rön. Och fler gömmer sig säkert bland plyschfåtöljerna, men de får jag hitta senare. Nu börjar filmen.
Nej, det är ingen frukostklubb men väl en lunchlådeklubb. Och vi sitter varken och mjällar ner teckningar så att det ser ut när det snöar eller hjälper varandra att ta hål i öronen.
Istället samlas vi varje torsdag nära i en mikro och låter en av gruppens fyra medlemmar utspisa oss andra. Ibland blir det grillsotad lax, andra gånger majssoppa med koriander. Idag blev det rödbetssoppa med kycklingspett. Nästa vecka blir det blinier.
Foto: Julian Duniec
Var fjärde söndag är jag med och gör kyrkkaffe i Allhelgonakyrkan. Eftersom det är en ovanligt ( i svenska kyrkan mått mätt) välbesökt kyrka innebär det 70-100 mackor och många termosar med kaffe.
Igår var det kanelbullens dag, en imponerande utbredd tradition med tanke på att den bara har 10 år på nacken. Jag hade lekt med idéen att baka 100 bullar, men var inte säker på om det var en av mina bästa eller sämsta idéer.
Det visade sig vara en av de bättre tack vare min älskade Electrolux- assistent, min förtjusande make, en stor mängd kardemummastint äpplemos från frysen och en rejäl frigolitlåda.
Vi bakade bullarna hemma, la dem i bullformar och lät dem kalljäsa i lådan. En liten biltur (via Centralstationen för att hämta upp Davids pappa) senare var de på plats i Allhelgonakyrkans kök och kunde börja gräddas. Så fort jag kom överens med ugnen, som först bara gav mig undervärme, gick allt strålande och det blev kalljästa ugnsvarma bullar till alla. precis som i Pressbyrån, fast goda :)
Jag vet att man egentligen inte ska ha ett mål när man övningskör, men ikväll gav vi oss ut för att öva regn- och mörkerkörning i storstad med siktet inställt på Bistro Edsbacka.
En kalvlever Anglais (bra för järnvärdet) och en hemvevad mint- och chokladglass med browniekrutonger ( bra för själen) senare konstaterar jag att glassen är värd en utflykt.
Jag vaknade i morse oerhört sugen på riktigt bra bröd. I vårt hem är det enda i brödväg Fazers nedfrysta frökusar. Ovanligt gott för att vara butiksbröd, men inte gott nog för en lördagmorgon.
Då jag ihåg att Per Olsson öppnat konditori i kvarteret så sent som förtförra veckan och har lovat att köpa in brödlimpor från Lux på helgerna för att göra helgkunderna glada.
9.01 klev jag in genom dörren (på vardagar öppnar han 7.30) och valde mellan ett ruskigt snyggt citronlevain, ett ljust surdegsbröd och en valnötslimpa.
65 kronor (ja pappa, det är ett helt normalt Stockholmspris för riktigt bra bröd) klev jag ut därifrån med en limpa och en rar liten kanelbulle.
Nu sitter jag hemma och stoppar i mig skiva efter skiva med citronsmakande levain med bara bregott på. Färskpressad apelsinjuice och SvDs motorbilaga till det blir en oförskämt bra start på lördagen. Tack Per!
Ikväll blir det take away från Sukhothai vid Zinkens damm. Sann glädje att bi så nära en bra och billig thaikiosk!
Den förtjusande göteborgaren, Peter Kelly, började med att ge mig komplimanger för mina skor innan han avslöjade att han pÃ¥ sin fritid kombinerar kakkalas med microlÃ¥n under namnet kakbanken. SÃ¥dant kan belönas med titlar som Ã…rets Hembagare… och mycket riktigt här har vi pristagaren 2009.
Sigmund Kaarstad och jag har färgmatchat skogarderoben.