Igår fick jag utföra en av mina favoritarbetsuppgifter, att delta i panelen i Sveriges största julmusttest. Jag hade sällskap av doft- och smakbegåvade Mikael Mölstad och Ingela Svanström från Millhouse och de mustälskande (nästan-) elvaåringarna Astrid och Vincent.

Första flighten (omgången i provningstermer) bestod enbart av lightläsk efter det kände jag mig smått illamående. Jag har svårt för lightläsk, men var ändå glatt överraskad över att åtminstone en av tillverkarna lyckats få till en bra lightmust. Vilken får ni reda på i Tastelines julmusttest i nästa vecka. Sen följde tre flighter med vanlig sockermust. Efter det kände jag mig ganska mör.

Det har inte hänt så mycket  Mustsverige i år. Inga nya tokiga smaksatta muster och de som fanns har krypit tillbaka i det hål de en gång kravlade sig upp från. Nej, jag saknar inte must med smak av julnougat. Min besvikelse var att jag inte riktigt uppskattade Zeunerts variant på must i år, den smakade på tok för mycket svarta vinbär. Å andra sidan är det häftigt att de fått fram så mycket smaker i sin must, men den smakar inte _must_.

Jag passar på att förfasa mig lite över att Carlsberg släpper must i burk i år. Fast bara lite, för vid det här laget är jag så härdad av alla PET-flaskor. Riktig must ska tappas på 33 cl eller 50 cl glasflaskor.

Ja, just det, ska man bli irriterad över något i år är det väl möjligheten att skicka ett must-sms för 25 kronor vilket ger mottagaren möjligheten att hämta ut en 50 cl petflaska av apotekarnes must värd 11 kronor. Hur tänker man då?