När jag har bott i Stockholm har det alltid varit i ett och samma kvarter, Kålroten.

1983 fick man passa sig för pilsnergubbarna på lekplatsen när man gick upp till Nytorgsgatan och köpte nybakat bröd i bageriet som öppnade redan kl 7 på lördagsmorgnar.
1993 försökte jag komma in på Hannas på kvällarna och orkade inte upp i tid för att köpa bröd
2005 hade bageriet fått nya ägare som inte kände en tillbörlig kärlek till degen och mitt kvarter hade blivit en del av SoFo. Jag köpte gott men dyrt bröd på Gunnarssons som jag passerade på väg till och från jobbet.
2007 knuffas jag regelbundet ner från trottoaren av dubbel-urban jungles på väg mot mitt nya kvartersbageri. ¨Jag tog ett litet glädjeskutt när Bakfickan på Södermannagatan 27 öppnade i slutet av februari och visade sig sälja ett ljust och saftigt morotsbröd för 20 kronor. Inte visste jag att stockholmbagerier kunde sälja bröd för mindre än 40 kr styck! Dessutom har de trådlöst nätverk. Men där tar lovprisningen slut, bullarna är nämligen ojämna och inte helt snygga och inget jag köpt smakar minnesvärt. Det är helt enkelt ett rejält och otrendigt ställe med en lagom prisnivå. Precis var SoFo-kvarteren saknar.

Foto: Ã…sa Dahlgren/Parasoll