är vi vinnare?
Nu ska jag iväg till Internetworlds årliga top 100-kalas och se Tasteline slå arla.se i kategorin hälsa och livsstil. Eller?
HÃ¥ll tummarna!
Nej, jag ägnar mig inte åt att lotta ut saker. Däremot besöker jag många mattävlingar.
Nu ska jag iväg till Internetworlds årliga top 100-kalas och se Tasteline slå arla.se i kategorin hälsa och livsstil. Eller?
HÃ¥ll tummarna!
Vinnarna i klass Krog Gourmet/Lyx: Esperanto kommer pÃ¥ nya recept när de är ”sjukt packade pÃ¥ Hard Rock Café efter 10 öl och nÃ¥gra fernett”.
Krögarparet som driver krogen Döden i grytan, vinnare i klassen Krog Mellan, ville først kalla restaurangen ”När lammen tystnar”.
FramgÃ¥ngskonceptet för Krog Budget-vinnarna, Caffè Nero, är kostsamt. ”Kliva upp 4.30 pÃ¥ morgonen och gÃ¥ och lägg dig 00.30 pÃ¥ natten.”
Nå mina kära vänner i it-branschen, vill ni fortfarande säga upp er och starta ett café?
På stans älsklingsplats, Marie Laveau, tävlade i dubbla kategorier och vann bästa bar. Själv har jag aldrig varit där, men det kanske börjar bli dags nu. Om inte annat så i rent allmänbildingssyfte. Tydligen har de tatuerade bartenders.
Cafépriset vanns av Nitty Gritty Café. Jag är lite nyfiken pÃ¥ stället som pÃ¥stÃ¥r sig ha goda BLT:s och vägrar servera pastasallader. Men tvÃ¥ gÃ¥nger har jag nu gÃ¥tt Krukmakargatan ner i jakt pÃ¥ butiken utan att hitta den. Nu börjar jag tro att Nitty Gritty är nÃ¥got pÃ¥hittat av PÃ¥ Stan. Hm… jag kanske är nÃ¥got pÃ¥ spÃ¥ret.
I förra veckan anordnade På stan Gulddrakegala på Södra Teatern. Den sjätte i ordningen. Både D och jag var taggade till tusen av tanken att gå på mingelkalas med tema guld. Det märktes att vi var ovana gratisfestdeltagare eftersom vi lyckades missa såväl drinkbiljett vid ankomst som hårdost vid hemgång. Å andra sidan ryckte vi försiktigt Elin i ärmen och vips var biljettdilemmat löst.
Alice med drinkbiljetter i handen sittandes bredvid Elin. Notera min guldklocka som lånats in av far dagen till ära.
På Södra Teatern vet man aldrig vilket sorts glas man får sitt vin i. Jag möts ofta av diverse bortförklaringar till varför man inte får vin i det kärl man förväntat sig.
– Är det ok att du får vin i ett dricksglas, vi har inga rena vinglas.
Eller
– Kan du inte beställa något annat än vin, det finns inga glas här. Du kan beställa vin om 10 minuter igen.
Gaaah! Om jag kan få undervisa den extraanställda barpersonalen i försäljningsteknik i två timmar kan jag lova att omsättningen kommer öka mer än tillräckligt för att täcka kostnaden av 50 extra vinglas. Å andra sidan finns det kanske ingenstans att förvara dem på.
Med tanke på detta blev jag förvånad att ingen förvarnade mig när jag beställde vin i baren på Gulddrakekvällen.
– Vill du verkligen betala med dina egna pengar för vin just nu? Vi har nämligen bara de här pytteglasen kvar. Om du kommer tillbaka om en kvart lovar jag att du får ett lika stort glas som din kompis.
Men nej då, jag möttes bara av tystnad.Hade jag och min storasyster serverats hallonsaft i två så här olika stora glas hade jag lagt mig ner och bankat nävarna i golvet.
Det var en förtjusande fest. Mest för att jag faktiskt kände en hel del folk och för att vi ockuperade ett hörnbord med lysande utsikt över Stockholm. Jag samtalade med kladdkakespecialister, biosällskap, medbloggare, vetenskapsjournalister, surdegsproffs, övningskörare, Sicklabor, mobiltelefonsfotografer och filosofer. En förtjusande skara.
Kvällens roligaste kommentar kom från vinlusen när han överlämnade ett välfyllt och isbitsklirrande vinglas.
– Det var inte min idé med isbitarna.
Naturligtvis inte. Tilltaget kunde skyllas på en bartender som på detta finurliga vis kompenserade att barens knappa vinglasbestånd var nydiskat. Och här är bildbeviset på Steen-vin och isbitar i en sval kombination.
Missa inte nästa bloggpostning som kommer handla om all visdom jag samlade på mig under galan.
Det började talas om ÅHK på jobbet. Det lät som en internationell hjälpinsatsstyrka, men jag misstänkte att det egentligen var matrelaterat. Jag hade rätt. Vi (Tasteline) ligger i startgroparna för matlagningstävlingen Årets Hemmakock, som vänder sig till icke-professionella matlagare. Jag räknade snabbt ut att jag är diskvalificerad och började fundera på vem i bekantskapskretsen jag borde anmäla istället.
Ibland tror jag att Ulf Sjödin har världens bästa jobb. Han är PR-chef på Vin&Sprit och kommer alltid med de roligaste och vansinnigaste idéerna. Han var delaktig i att starta sabreringssällskapet, han arrangerar defektprovningar och nu senast har han själv utsett Sveriges bästa vinskribent med hjälp av enkel matematik.
[Den] baserar sig på vinskribenternas betyg på nylanserade viner i Systembolagets fasta sortiment under 2005. Utifrån de enskilda skribenternas sammanlagda betyg har en total topplista tagits fram och sedan har man med statistikens hjälp jämfört hur varje skribents betyg överensstämmer med hela gruppens.
Själv skulle jag kalla resultatet Sveriges mest genomsnittliga vinskribent, men det låter inte lika tjusigt. Oavsett är jag väldigt stolt att meddela att Expressens Gunilla Hultgren Karell vann genom att vara bäst på att rapportera som alla andra. Dessutom kan jag berätta att hon även är bra på andra sätt, bland annat genom att göra fyndig vinbedömning i Allt om Mat:s vinprovargrupp.
Sen är jag och Ulf överens om tveksamheten i att utnämna en vinskribent till Sveriges bästa utifrån detta.
– Man ska förstÃ¥s inte ta det här pÃ¥ alltför stort allvar. I slutänden är det alltid den personliga smaken som styr, men för den som tror att det finns en absolut sanning framstÃ¥r Gunilla som den allra mest pÃ¥litliga skribenten, konstaterar Ulf Sjödin.
För några år sedan var det Göteborg som hämtade hem de flesta vinsterna när man tävlade i mat. Kanske blev vi pösiga, nöjda med det vi hade uppnått, gränsande till lata. Och se hur det gick. Notera gärna hur jag ogenerat säger vi, om mig och de vinnande kockarna. Som om vore vi ett team.
Jag är väldigt glad över att Peter Skogström vann tävlingen årets kock, tror till och med att jag höll på honom.
Men egentligen blir man inte årets kock, man föräras en mejerimedalj i guld. På något sätt låter inte det lika glammigt. Men så är det svensk mjölk som står bakom tävlingen.
Och vad lagade Peter? Ja, eftersom jag inte var där (grumble) så får jag nöja mig med att saxa ur pressmeddelandet:
I moment ett: soppa med råvaror från havet gjorde han en skummig soppa på dill med kolja, pilgrimsmousseline och citronglaserade rotisar
Och i moment två: en modern nordisk söndagsmiddag lagades en pepparstekt högrev från Blentarp, galette på gulbeta och präst serverad med syrlig potatispuré, picklade rotfrukter och chutney på paradisäpple. Oj det var långt! Men tydligen var det inte lika krångligt som det låter eftersom juryn tyckte: Modigt och genialiskt! Mjuka, långa smaker och enastående teknik. En glad och vacker söndagsmiddag med perfekt hanterade råvaror.
Nästa år tycker jag att han och hans fru Marie ska ställa upp igen och knipa första och andraplatsen.
Kocklandslaget har en blogg med bara en post hittills. Från oktober. Å andra sidan har de massa spännnande nya medlemmar som jag knappt vet något om. Gå in under fliken om laget och kika.
Maud Olofsson och Tomas Tengby, när ska Årets kock inse att de behöver frk Brax i sin jury istället för människor som redan får för mycket medieuppmärksamhet. Men jag är inte bitter, på sin höjd lite avundsjuk på alla som fått en inbjudan, eftersom jag snällt får sitta kvar på redaktionen i Stockholm och fantisera om hur den stora middagen smakar. Så ringa in 1/2 i almanackan och tänk på vad ni också går miste om.
Ledorden för årets tävling är äkta råvaror, närproducerat och balans. Det samanfattar ganska väl det som ligger i matfokus förra året och i år. Titta på hela tävlingen 9/2 på TV4, men varför väntar man åtta dagar med att sända tävlingen? Det skulle aldrig duga när det gäller sport.
Peter Johansson, Restaurang LUX STOCKHOLM
Johan Karlsson, Alfredos Restaurang, Stockholm
Peter J. Skogström, Mat & Vin på Stolpaberga, Bunkeflostrand
Jakob Lells, Skanörs Gästgifvaregård
Kwang Henriksson, Swea Hof/Elite Plaza Hotel, Göteborg
Simon Lundén, swedish taste/Hills Restaurant, Göteborg
Jaha, då var startfältet för årets kock-final klart. Alla kvinnor försvann och kvar är 6 män jämnt fördelade på Sveriges tre storstadsregioner. Jag tänker hålla på Peter Skogström, men det beror mest på okunskap kring många av de andra namnen. Finns det någon som känner någon av finalisterna?
Jag har läst på lite om de sex, och kommit fram till att förvånansvärt många är över 30 och småbarnsföräldrar. Känns som en kul trend. Och för alla kock-groupies kan jag meddela att Kwang tycks vara singel.
Nu börjar nerräkningen till årets kock, av de 24 semifinalisterna ska 18 bort, och slutligen blir det bara en kvar. Blir det herr och fru Skogström på första och andra plats? Blir det Amandas pojkvän Andreas som vinner. Eller Ulrika. Jag vet inte vem jag ska hålla på. Vet inte ens vem som troligtvis vinner.
Albin Wessman, Restaurang Bon Lloc, Stockholm
Anders Wilhelmsson, News Café Bar och Restaurang, Umeå
Andreas Landén, Sture Mat & Inspiration samt Hagdahls Kök, Linköping
Andreas Nylén, Skebo Herrgård, Skebobruk
Andreas Sundin, Restaurang Tabla, Göteborg
Bertil Hammar, Stockholm Spis (personalrestaurang OMX), Stockholm
Christian Moborg, Kattilakoski Gastronomi, Övertorneå
Hans Erik â€Laban†Holmqvist, Marmite Matsal, Ã…re
Jakob Lells, Skanörs Gästgifvaregård, Skanör
Jens Settovaara, Icehotel, Jukkasjärvi
Johan Björkman, Restaurang Soho, Göteborg
Johan Karlsson, Alfredos Restaurang, Stockholm
Karol Rafael, Olson´s Skafferi, Helsingborg
Kwang Henriksson, Swea Hof/Elite Plaza Hotel, Göteborg
Marie Skogström, Skogströms Kök & Butik, Malmö
Martin Hansen, Skanörs Gästgifvaregård, Skanör
Morgan Lundin, frilans, Arvidsjaur
Per Ängsås, Stockholm Spis (personalrestaurang OMX), Stockholm
Peter J. Skogström, Mat & Vin på Stolpaberga, Bunkeflostrand
Peter Johansson, Restaurang LUX STOCKHOLM, Stockholm
Simon Lundén, swedish taste/Hills Restaurant, Göteborg
Tommy Myllymäki, Hotell Borgholm, Borgholm
Torbjörn Lilius, Restaurang Hipp, Malmö
Ulrika Brydling, Marmite Matsal, Ã…re
Jag pratar med Ulrika Brydling om ett av hennes recept som jag ska fotografera i morgon. Hur ska grönsakerna vara skurna, hur ska den skummade kantarellsåsen ligga. Frågorna är många. Hon är glad och lugn och jämtländsk och svarar tålmodigt på alla mina frågor. Så plötsligt bubblar det ur henne, att hon har kommit till semifinalen av årets kock. Hon hade fått reda på det minuterna innan jag ringde henne. Helgeflundra marinerad i rökt te, risotto på dinkel, fänkål- och vinbärskräm. Hon förklarar och jag känner mig smått vimmelkantig av ingrediensmängden, men mest känner jag mig hungrig och optimistisk. Jag ser jättemycket fram emot att se Ulrika i final i februari. Jag håller tummarna hårt. Men först ska hon klara sig genom den regionala semifinalen. Hoppas hoppas.
Idag är det kanelbullens dag. För den ambitösa skaran innebär det att man idag plockar fram fyrkanter av jästtyp och sakta klär av dem deras gula kostym, smular dem i en bunke och badar dem i fingerljummet vatten tills bunkens innehåll blivit en smutsbrun sörja. Sen var det något med mjöl och socker också, men nu börjar jag får bråttom att kommma iväg till jobbet.
För stressade och lata människor (som jag själv) passar det betydligt bättre att besöka Vetekatten för att fylla bullbehovet. Idag får jag bloggsällskap av Johanna som gör underbara matbilder. Kanske får vi syn på någon av bagerimässans alla vinnare. Som alltid kommer de flesta från Vetekatten (mack-SM och matbröd).
Den som bakar de modernaste bullarna är däremot bosatt i Göteborg. Robin Edberg, undervisar på min gamla skola, Burgårdens utbildningscentrum. Jag tycker om tanken att han hade maräng i bullarna. Prova gärna och berätta hur det smakar. Jag är nyfiken.
Grunddeg
60 bullar
7 dl mjölk
100 g jäst
2 ägg
280 g osaltat smör
3 dl socker
1 tsk salt
2,8 liter vetemjöl
Lös upp jästen i den rumstemperade mjölken. Knäck i äggen, lägg i rumsvarmt smör, mjöl och sist socker och salt. Arbeta degen i köksmaskin tills alla ingredienser är väl blandade och degen är smidig. Låt degen jäsa.
Pistage-maräng-snäckor
Fyllning till 20 bullar
Italiensk maräng:
2 äggvitor
1 dl socker
1 msk vatten
Pistagefyllning:
100 g mandelmassa
100 g smör
1 dl socker
1 msk vatten
20 g ströbröd
25 g finhackade pistagenötter
Topping:
Ägg
Grovhackade pistagenötter
Börja med marängen: Koka upp socker och vatten i en liten kastrull. När termometern når 115 grader; börja vispa äggvitan lätt. Använd medelhastigheten på elvispen. Vispa till äggvitan är bubblig. När sockerlagen är 124 grader: Häll ner den kokande sockerlagen i äggvitsskummet. Vispa på högsta fart i cirka 1 minut. Vispa sedan på låg hastighet tills marängen får rumstemperatur.
Pistagefyllningen: Blanda mandelmassa med smör, socker, vatten, ströbröd och pistagenötter.
Kavla ut degen till en avlång platta, cirka 4 mm tjock. Bred på mandelfyllningen. Spritsa eller bred ut marängen lite zick-zack över fyllningen. Rulla ihop degen till en rulle, dela den i tjocka bitar. Lägg över bitarna på bakplåtspappersklädd plåt.
Jäs bullarna och pensla dem med ägg. Baka dem i 250 grader i cirka 5 minuter. Pensla ev lite sockerlag på bullarna när de kommit ur ugnen för att få ännu finare lyster.
I matträngseln i Kungsträdgården utses något som kallas årets nationalrätt. Jag är lika tveksam till den utmärkelsen som vissa av våra läsare var när vi skapade en nationalbakelse. Men jag blev förbluffad och efter en stund lycklig över vilka råvaror vinnaren, Kent Sandin, hade valt.
Getostfyllda lammfärsbiffar med vitlökskräm, serverade med bönor och rotfrukter i rosmarinsky.
Grekisk solsemester? Eller klassiska svenska råvaror med besök av en släkting från Allium?
Sverige och Grekland i vacker symbios, i såväl schlager- som i måltidssammanhang.
Jag har fått inbjudan att delta i VM i Kottabos.
Kottabos uppfanns i södra Italien 600 f.kr. Den blev en succé och under 300 ljuvliga år räknades det till en av de stora sporterna tillsammans med brottning, löpning och diskus.
En kottabosdeltagare behöver fyra ting ting; vin, bägare, tallrik och en ställning bestående av en manshög stång med en cymbal på mitten. Tallriken balanseras på stången. Bägaren fylls med vin. Vinet skvätts iväg mot tallriken som bör trilla ner på cymbalen.
Borde inte detta, snarare än rugby eller golf, bli den nya OS-grenen?