Cyklade förbi Lilla Torg i Malmö. Gasolbrännarna fortsätter se till att subtropiskt klimat råder. Som alltid är det helt tomt på Röda Krans uteservering. Och jag tror mig ha hittat ett samband. Ju fånigare krognamn, ju fullare uteservering. (pun intended). Alltså är det oerhört många gäster på både Mello Yello och Moosehead. Grattis Malmöbor, ni tycks veta precis vad ni sysslar med.
Preserve är ett vackert engelskt ord.
Det betyder sylt eller sylta in. Att konservera och ta hand om. Men inte bara frukt och bär. Bevara stämningen , bibehålla lugnet, upprätthålla ordning. Det är trevligt med tvetydliga ord, framför all om en av betydelserna involverar mat.
Gör som Tina. Tappa dina kilon på nätet.
viktklubben.se
För varje lyckad nätbantning, blir en nörd tjockare.
MÃ¥ns Nilsson
Homer: Are you saying you’re never going to eat any animal again? What about bacon?
Lisa: No.
Homer: Ham?
Lisa: No!
Homer: Pork chops?
Lisa: Dad, those all come from the same animal!
Homer: Heh heh heh… ooh… yeah… right, Lisa.
A wonderful… maaaagical animal.
Jag vill ha lika fina matvanor som Rory och Lorelai. Äta lika mycket, lika ofta, lika saltigt och fett. Varför har inga av mina take-awayställen överraskningspåsar. Varför får jag aldrig för mig att beställa alla rätter från menyn på mitt lokala kinahak, och sen leva på resterna i en vecka (den frågan kanske besvarade sig självt). Nu ska jag åtminstone leva i drömmen en hel söndag. Från klockan ett på eftermiddag den 6:e februari kommer mitt hem invaderas av Gilmore Girls från Skåne. Det kommer drickas obsena mängder kaffe, beställas take-away och ätas allmän junkfood.
(They are all seated on the floor eating popcorn.)
LORELAI: Who needs more?
RORY: I do.
DEAN: Wow. You can eat.
RORY: Yes I can. Oh that’s bad isn’t it?
DEAN: No, uh, most girls don’t eat. It’s good you eat.
LORELAI: I’m all for it.
RORY: Let’s talk about something besides my eating habits, shall we?
LORELAI: Oooh — Oompa Loompas!
Fick en inbjudan till Skåneländska Gastronomiska Akademien. Mat på Årstiderna. Kockums festvåning. Ja tack!
Vilken mat! Först ett sillbord. Godare sill har jag inte ätit, och då är jag ändå upplärd under Bengt Petersen. Det kan ha lite att göra med att jag blivit äldre och lärt mig uppskatta sill.
Sen kom brännesnudan, mina bordsgrannar fick bokstavera för den stackars göteborgskan. Simmig buljong med ett överflöd av rotfrukter och fettstinnt fläsk. Två rågade matskedar hackad persilja och en klick senap.
Till dessert Släbosnus. Jo, det är rättstavat. Kan enklast beskrivas som en äpplekaka som kan göras trots avsaknad av ugn på följande vis:
Grovt bröd rives och blandas med kakao och socker. Ett lager av detta lägges i en glasskål och ovanpå ett lager äppelmos samt några klickar sylt eller gelé. Så fortsätter man med flera lager tills skålen är fylld. Garneras med vispad vispgrädde.
Källa: SKGA
Svep plattan runt strängen.
Det är inte lätt att skriva kakrecept. Jag känner mig som ett perverst kakmonster med mina ordval, men hur förklarar man gången för att göra pyttekakor av två nyanser mördeg utan att använda alltför många ord. Nå?!
Sitter och skriver texter och recept till några underbara kakbilder som fotograf Åsa Dahlgren tog i somras. De ska publiceras i Hennes, vilket inte var tänkt från början, så jag funderar på bästa vinklingen för Hennes läsare…
Fördelen med att skriva om kakor är att man inte behöver uppfinna hjulet igen. Det är bara att slå upp ICA-Förlagets Sju sorters kakor och skriva rakt av från ingredienslistan. Förutsatt att man gillar deras recept. Själv dubblar jag sockermängden i deras mördegsrecept.
Mitt skapande ligger istället i hur man formar degen till vackra kakor och det var där jag fastnade i ord som platta och sträng och började tänka på strip poles. (blev osäker på stavningen, så jag gjorde en googlesökning, och med tanke på antalet träffar så stämde det nog).