en kopp te hos Dag
Fast det blir ganska många koppar om man räknar med alla bryggningar och tesorter.
Kategori: dryck
Vin, julmust eller hemgjord saft. Ingen dryck är bloggen främmande.
stans godaste midsommarbuffé
Det blev midsommar i snusmumrikhuset på Reimersholme. Alla tog med sig saker de gillade och jag har aldrig ätit en bättre buffé.
Erik hade med sig löjrom, sikrom, bresola, golfetta, smörig serano, handpillade räkor, egenvevad majo och ett gäng ostar. Mia hade bakat kakor och gjort flädersnaps.
Gabbe hade lagat tre recept ur Paolo Robertos senaste kokbok, minipizzorna är magiska! Jag hade med mig Västerbottenpajer, vattenmelon i militäriskt liksidiga bitar, plättar med hjortronsylt och hjortronrutor från frk Öhrns senaste kokbok. Därtill prosecco, rosé, rabarbersmulpaj, iste,varmt te, hett kaffe och allt sånt där.
Med andra ord, vi äter bättre än ni gör och vi har nära hem till outtömliga mängder varmvatten när regnovädret kommer, och det kommer, jag lovar!
förtydligande av förgående post
Och bara för att gnugga in budskapet lite mer har min förträffliga kollega Linnea satt en liten ”presentvinsstämpel” brevid Alice-vinet, om nu nÃ¥gon fortfarande kände sig osäker.
Hm… kanske bäst att jag provsmakar det här vinet innan jag fortsätter att pusha för det. Och varnar för att det kostar 199 kronor.
presenttips till Alice
Jo… det kanske är tabubelagt att föreslÃ¥ presenter till sig, men om man nu känner nÃ¥gon som rÃ¥kar heta Alice sÃ¥ föreslÃ¥r jag ett vin som dyker upp pÃ¥ mÃ¥ndag i bolagets junisläpp. SÃ¥ här skriver Jens Dolk i dagens SvD:
Alice | 199:- | 2006 | Priorat | Spanien | 95173 | Röda Strama & Nyanserade | Kan lagras | Betyg 5 (av 6)
Från trendområdet Priorat. Maffig doft och smak med lite torkad bärighet, plommon, fat- och chokladtoner. Passar till krämig mat – eller lagra.
or straight down?
Jag har vänner med den goda smaken att boka in sig på Waldorf Astoria,så nu sitter jag hotellets bar, dinglar med benen och låtsas att jag också bor här.
David gjorde mig omåttligt stolt när han beställde en Manhattan på Makers mark.
– Straight up, undrade bartendern.
– Yes please.
Men vad innebar frågan egentligen? Hur kan en Manhattan serveras annat än i ett kylt martiniglas? Hjälp mig!
tysk dryckesordlista del II
Det är inte första gången vi pratar tyska dryckesvanor på den här bloggen.
Den här gången cirkulerar samtalet om körsbärsdrycker. Allra mest KiBa eller heter det måne BaKi. Följ just den diskussionen på den här bloggen.
Nå, över till den officiella listan:
KiBa är, den i svenska ören, den lite udda kombinationen av bananjuice och körsbärsnektar. Om någon tycker att konceptet bananjuice, eller nektar för att vara korrekt, är så främmande att det är svårt att föreställa sig är det bara att kika på bilden här till vänster.
Kirsch-schorle är blandningen av mineralvatten och körsbärsnektar.
I Sverige går det utför med körsbären. Nu har Cherry Garcia-glassen slutat säljas och man kan knappt köpa Cherry Coke längre. Men misströsta inte. I sommar kan ni läsa minst två stora körsbärsreportage, mitt på Tasteline och i SvD och Mia Öhrns i Allt om Mat. Mia och jag träffades och fikade och dinglade med benen dagarna innan vi skulle göra våra jobb och jämförde recept så att vi inte hade hittat på precis samma saker. Men ingen fara, det hade vi inte.
alltid redo (för te)
På ett café någonstans i storstaden
– Har du grönt te?
– Ja!
– En fyra grönt te?
– Va?
– En fyra.
– Av grönt te?
– Ah, jag tyckte att du sa Grönstedt. Nej, grönt te har vi inte.
– Hm, ett glas varmt vatten tack
M tar upp en plastförpackning med gröna tepåsar redo att brygga sitt eget te.
min personal shopper
Jag har en personal shopper. Han heter Sven. Ibland ringer Sven upp till mig.
– Du vet väl att det är rea på champagne Alice.
eller
– Bolaget har sänkt priset på MR, nu kostar det bara 319 kronor.
Det kanske låter ohemult mycket, men normalt sett tar bolaget 449 kronor flaskan. Själv har jag släpat hem 3 flaskor från Sydafrika och vet precis hur prisvärt dryga 300 kronor flaskan är.
När Sven lägger på luren brukar jag kasta mig på bolagets hemsida för att se om vinet finns på något bolag nära mig, sen spanar jag i kalendern för att se hur snart jag hinner gå dit.
Den här dagen var det så mycket att göra på jobbet att jag fick vänta till nästan kl 18. Då fanns tre av fyra utlovade flaskor kvar på Regeringsgatan. Jag kastade mig hungrigt över dem. Ingen annan i vinkällaren tycktes nå upp till mitt habegär, så jag slapp slåss om buteljerna.
Jag firade fyndet med några flaskor Samuel Adams Boston Ale. Allt som är gott måste inte vara dyrt.
det finns andra butiker än Cajsa Warg
Var på besök på Lidl. Inte helt illa. Hittade Macadamianötter med skal för 30 kronor påsen, som inte smakade alltför härsket.
Tänkte passa pÃ¥ att köpa löjligt billig folköl ocksÃ¥ och sms:ade kollega J som efter en stunds surfande sms:ade tillbaka och ett ”Grafenwalder”. Billig och drickbar.
nytt favofik på Drottninggatan
Jag brukade avsky att fika i stan utanför Vetekattens öppettider. ”Vi kan väl ta en kopp kaffe efter bio” kändes bara Ã¥ngestladdat. Sen öppnade restaurang Publik upp en lillasyster pÃ¥ bottenvÃ¥ningen i PUB-huset. De har charmiga öppettider, surdegsbakat bröd, hembakade och ganska erbarmliga smÃ¥kakor och de raraste 50-tals konditorimöbler man kan tänka sig. Och sÃ¥ har de massa sorters te. SÃ¥nt gillar jag.
flytten till gratiskaffets förlovade land
 Sajten jag jobbar för, Tasteline, har sålts av ett Schibstedföretag (SvD) till ett annat Schibstedbolag (Aftonbladet). Summa sumarum: vi flyttar till Globen. Det leder naturligtvis till en massa mer saker, men det rapporterar jag om allt eftersom.
Idag var jag ute hos Aftonbladet och spande på de nya lokalerna. Till skillnad från på SvD behöver man inte stoppa i en enkrona i kaffeautomaten för att få tillgång till het dryck. Och så hängde det världens raraste undersökning på kaffemaskinen. Var verkligen de här bönorna bättre än de förra? Oh, sånt här gillar jag. Det bådar gott för den nya arbetsplatsen.
våga ta klivet ut ur garderoben
Jag är på jakt efter alla ni som gillar alkoläsk, det där söta pastellfärgade med viss alkoholton. Det som brukar finnas i de allt annat än naturliga smakerna melon rush, wasabi/lemon, kaktus/lime och min absoluta favorit tropical watermelon (wtf).
Nååå… är det nÃ¥gon av läsarna där ute som med viss förtjusning halsar en Xider? Meddela mig i sÃ¥ fall pÃ¥ nÃ¥got vis. Den modige kan kommentera, den lite fegare kanske kan skicka ett mail till alice.brax och sÃ¥ snabel-a tasteline.com
Vi vill göra ett test och se vilken som är godast, och då är det bra att utgå från människor som gillar alkoläsk från första början liksom.
konsten att ta betalt för vatten
Jag fattar inte grejen med buteljerat vatten.
Allra minst tålamod har jag för vatten som transporterats från andra länder, men vatten med hälsosamma tillsatser känns inte mycket bättre. Just nu köper konsumenter vitaminvatten för över 2o kronor halvlitern istället för att skölja ner en 50-öres vitamintablett med kranvatten. Varför tar min favoritbutik Apoteket in sånt?
Nästa irritationsmoment är Lokas olika smaksatta vatten. När de skickade ut produktprover på havtornsvattnet för något halvår sedan bifogade de en text om hur nyttigt det var med havtorn. Det kändes udda, men jag var för lat för att gräva. Skönt att KO har mer energi. Nu ber de Spendrups om en förklaring. Vattnet innehåller nämligen inga nyttiga havtorn, bara havtornsarom.
Läs även GPs fina intervju med olika företag som gör vitamindrycker.
Litet utdrag ur GP-intervjun:
Det stÃ¥r pÃ¥ flaskan att drycken är ”renande”. PÃ¥ vilket sätt?
– Det är framför allt den funktion som vattnet har.
Så den är renande på samma sätt som kranvatten?
Vi har ett gott vatten med unik mineralsammansättning som är väldigt uppskattat. Men ja, när det gäller den renande effekten är det samma, svarar Kämpe
skånsk städning
Jag gillar min vita MacBook, men den ljusa tonen har en otäck tendens att visa hur mycket skit som samlas på en dator som dagligen hanteras av smutsiga små fingrar. Min enda tröst är att jag sett MacBooks som är betydligt skitigare än min egen.
Just nu idkar jag vinterstädning med hjälp av tops. I mitt föräldrahem fanns en förträfflig 20 cl plastflaska med 96% sprit i städskåpet för den här sorten ändamål. Tyvärr har jag inte kontakter för att få tag på så hög procenthalt, så jag doppar mina tops i Skåne. Akvaviten alltså.
Jag är säker på att det finns någon där ute som blir djupt förolämpad av detta, men saken är det att jag inte gillar starksprit, allra minst den svenska snapstraditionen, så jag blev ganska nöjd när jag hittade ett användningsområde för min 5 cl flaska.
brax on sports
Sport är inte min starka sida, vilket ställer till en del problem när jag ska matcha matjobb med olika stora sporthändelser. Det är då jag får smyga upp till en kollega och kolla läget.
– Du, det där VM som är i Västerås just nu, vad är det i? Åh, utmärkt, bandy. Då kör vi bandyglögg i drinkmailet.
Därför gör det mig extra glad att kunna leverera en sportrelaterad nyhet till mina läsare. Ur Aftonbladet:
Lindsey Vonn, 24, skulle fira sin seger, hennes andra i VM – självklart med champagne – men korken bröts av och nÃ¥gon kom pÃ¥ idén att fÃ¥ loss resterna med hjälp av en skida.Â
Här tycks journalisten hinta att det var en dum idé att öppna flaskan med en skida. För mig känns det snarare självklart att en stålskodd (?) skida ska användas till just detta. En alpinsabrering helt enkelt. Tyvärr noterade inte slalomstjärnan att flaskan var vass och nu missar hon VM i storslalom. Kanske ska man trots allt inte kombinera sport och sabrering.