Det låg ett nytt nummer av Olive innanför dörren när jag kom hem igår. Olive är det snyggaste matmagasinet som finns. Maten ser både snygg, god och lättlagad ut, när de flesta tidningar bara lyckas med en eller högst två av egenskaperna. Men det senaste halvåret (eller är det längre) känner jag ett stygn av besvikelse när jag bläddrar genom Olive. Tidigare hade jag alltid som tradition att hitta Alastair Hendys artiklar bara genom att snabbt bläddra igenom tidningen och titta på bildkompositioner. Det är ganska enkelt. Alastair är så ruggigt duktig att hans bilder nästan lyser. Allting har gör är genomtänkt, antalet kycklingbitar på tallriken, valet av skärbräda, hur smulorna ligger på duken eller nyansen på porslinet och tapet som naturligtvis matchar på ett mycket diskret sätt. Han är alltså kock, fotograf och stylist i ett. Monster!

Men nu tycks inte Alastair skriva för Olive längre och jag vet inte vad jag ska göra. Egentligen borde jag söka upp honom och tjata mig till att få vara hans assistent i ett halvår. Hm.