88:an kliver ut ur garderoben

På middag hos herr och fru Peters. Trerätters med oförskämt många ingredienser från deras egen trädgård. Plötsligt känns min egen balkong väldigt ofruktsam och jag själv mycket tacksam att ha vänner med gröna fingrar och uppfyllda torpdrömmar.
Mitt matbidrag är en flarra château la louviere från 1988. Den blev min i samband med att dåvarande chefredaktören på Allt om mat bestämde sig för att bortrationalisera tidningens vinförråd.
Jag var inte helt säker på om den överlevt i 20 år och det var några nervösa minuter från det att jag skar av foliet tills jag hunnit lukta, provsmaka och sen spricka upp i ett leende. Vilken lukt! Skiffer, smör, små korvar, päronsoda och goda ostkanter. Snart får vi se hur den klarar sig ihop med lax.